Att vanliga receptfria mediciner kan användas i självskadehandlingar känner bara varannan tonårsförälder till. Det visar en ny Novus-undersökning som Läkemedelsverket låtit göra.
Även receptfria mediciner som vanliga huvudvärkstabletter kan orsaka förgiftning. Faktum är att paracetamol är det överlägset mest förekommande läkemedlet vid självdestruktiva handlingar och förgiftningstillbud bland unga människor. Även andra receptfria och receptbelagda läkemedel finns med bland de vanligaste medlen som unga tar i självskadesyfte.
– Vår undersökning visar att bara en av tio tonårsföräldrar förvarar hemmets mediciner inlåsta. Det beror antagligen på att det finns en okunskap om att även vanliga receptfria mediciner kan användas vid självskadehandlingar. Varje år får vi i snitt 6500 samtal om unga som skadat sig själva med mediciner. I de allra flesta fallen handlar det om läkemedel som funnits i hemmet. Har man otur kan det gå riktigt illa, säger Shahabeh Shokrolahi på Giftinformationscentralen.
Giftinformationscentralen går i veckan ut med en kampanj riktad till tonårsföräldrar för att sprida kunskap om att man behöver låsa in sina mediciner även för de äldre barnen. Kampanjen går under parollen ”Tonårssäkra ditt hem”.
– Som förälder känner de flesta ett stort ansvar för att barnsäkra hemmet när barnen är små, med skydd mot vassa bordshörn, trappgrindar och låsspärrar på lådor eller skåpdörrar. Men när ditt barn blir tonåring kan du behöva säkra hemmet mot nya risker. En sådan risk är hemmets mediciner. Se till att din tonåring inte kan få tag på en stor mängd medicin vid fel tillfälle, säger Shahabeh Shokrolahi.
Kampanjen riktar sig till tonårsföräldrar och kommer att synas på sociala medier samt genom Google-annonser och annonser i dagspress.
– Det här är ett tungt och svårt ämne att lyfta. Suicidförsök är inte alltid kopplat till tidigare psykisk ohälsa och det kan ske snabbt utan förvarning i en akut krissituation. Därför är det så viktigt att sprida kunskap för att bidra till att kunna förhindra denna typ av händelser, avslutar Shahabeh Shokrolahi.
Några råd på vägen
- Ansvara för barnens mediciner
En vuxen bör dela ut och ha uppsikt över alla mediciner till familjens barn och ungdomar. Håll också ordning på antalet tabletter i de olika förpackningarna, även för receptfria läkemedel som till exempel smärtstillande, allergitabletter, vitaminer och kosttillskott. - Förvara rätt
Låt inte läkemedel ligga framme där barn eller ungdomar lätt kan komma åt dem. Förvara alla mediciner i ett medicinskåp eller inlåsta på annat sätt. - Rensa skåpet
Lämna in alla mediciner som passerat utgångsdatum, eller som inte längre behövs, till ett apotek. - Prata med omgivningen
Om du har ett barn med självskadebeteende, informera gärna föräldrar till ditt barns kompisar samt mor- och farföräldrar eller andra närstående om hur mediciner bör förvaras. Hjälp dem vid behov att låsa in sina mediciner. - Begränsa åtkomsten
Be den förskrivande läkaren att skriva på receptet att endast vårdnadshavare får hämta ut medicinen alternativt begränsa hur ofta medicinen kan hämtas ut genom att ange ett så kallat expeditionsintervall.
Kontakta Giftinformationscentralen om du misstänker överdosering
Om du misstänker att någon har tagit för mycket medicin är det viktigt att agera snabbt och rätt. Ring omedelbart Giftinformationscentralen för råd. Om det är akut, ring 112 och begär att bli kopplad till Giftinformationscentralen. Om det är mindre bråttom når du Giftinformationscentralen på 010-456 67 00.
Om du är orolig för att ditt barn har visat tecken på självskadebeteende eller uttryckt känslor av hopplöshet eller depression ska du omedelbart söka hjälp för ditt barn hos en barn- och ungdomspsykiater eller annan vårdpersonal för en akut utvärdering.
Har du en ungdom hemma som mår psykiskt dåligt?
Exempel på telefonjourer:
- Sjukvårdsrådgivningenpå telefon 1177
- Bris– Barnens rätt i samhället på telefon 116 111
- Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80
- Jourhavande präst, nås via 112
- Mind Självmordslinjen chatt via mind.se eller på telefon 90101
- Riksförbundet SPES telefonjour på telefon 020-18 18 00
___________
Extern skribent: Läkemedelsverket