Orden lär ha uttalats av kokboksförfattaren – tillika husfrun – Anna Christina ”Cajsa” Warg (1703 – 1769). I denna artikel lyfter vår måltidsskribent Henric Lindberg den intressanta husfruns liv.
Hon föddes 1703 i Örebro där fadern var rådman och landskamrer. Modern kom från en brukspatronssläkt och barndomshemmet var burget. När Cajsa var fem år dog fadern, och modern gifte snart om sig med den adlige Erik Rosenstråle på Borggård i Finspång. Dit flyttade snart modern med Cajsa och hennes syster. På Borggård fick de med tiden ytterligare sju syskon. Av okända skäl flyttade vår huvudperson hemifrån i unga år och fick tjänst hos framstående familjer i Stockholm. Wolter Reinholt Stackelberg uppges ha varit en av hennes arbetsgivare och därefter kom Berndt Otto Stackelberg. Båda två var militärer och förmedlingen av tjänst hos dem gick troligtvis genom styvfadern.
Någon gång på 1740-talet kom Cajsa till Leonard Klinckowströms hushåll (modern var kusin med hustrun i huset) och där stannade hon sedan livet ut. Först var Cajsa husmamsell, vilket med dagens terminologi innebar kökschef. I ett hushåll av Klinckowströms dignitet var personalstyrkan stor och arbetet leddes och fördelades av husmamsellen. Vid sidan om arbetsledningen i det Klinckowströmsska köket författade Cajsa den bok som gjort henne berömd: ”Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber”. Skriften trycktes 1755 och har sedan dess kommit ut i flera upplagor, både i Sverige och utomlands.
Cajsa Wargs kokbok var inte den första i sitt slag. Frågan är då varför den blev så populär? I sin artikel ”Mamsellen vid hällen” karakteriserar folklivsforskaren Jan Öjvind Swahn kokboken som att den tillvaratog inhemska mattraditioner. Läsarna kände igen sig. Recepten var avsedda för stora herrgårdshushåll eller motsvarande i städerna men fullt möjliga att anpassa till mindre kalas. Varken potatis eller grönsaker var något betydande inslag i Cajsa Wargs matlagning. På så vis var recepten konservativa och skeptiska till nymodigheter som exempelvis glass, en rätt som på grund av sin kyla inte ansågs hälsosam. Vildfågel, kräftor och gås var att föredra. På flera sätt var Cajsa Wargs kokbok riktad till överklassen. Inte bara för sin konservatism eller för att recepten utgick från stora sällskap. Maträtterna var också mycket starkt kryddade, kanske för att råvarorna inte var av så god kvalitet. Kryddor var ingen fattigmansvara.
Husets ursprungliga plats var vid Kyrkogatan 4 i centrala Örebro. När det nya Post- och Telegrafhuset skulle uppföras på denna plats 1912, var man tvungen att antingen riva eller flytta huset. Man valde det senare, och huset flyttades till Lars Bohms udde i Stadsparken. Där kom det att ligga granne med Kungsstugan. Ytterligare en gång flyttades huset, nämligen år 1965 när Wadköping iordningställdes.
Borgarhuset eller Cajsa Wargs hus är ett trähus från 1600-talet beläget i friluftsmuseet Wadköping i Örebro.
Husets ursprungliga plats var vid Kyrkogatan 4 i centrala Örebro. När det nya Post- och Telegrafhuset skulle uppföras på denna plats 1912, var man tvungen att antingen riva eller flytta huset. Man valde det senare, och huset flyttades till Lars Bohms udde i Stadsparken. Där kom det att ligga granne med Kungsstugan. Ytterligare en gång flyttades huset, nämligen år 1965 när Wadköping iordningställdes.
LÄS MER OM
Cajsa Warg-priset som är en utnämning med ambitionen att premiera kvalitativa kokböcker samt göra det enklare att hitta de bästa titlarna och lyfta det goda samtalet om mat.
