År 2024 har globalt rapporterats som det varmaste som någonsin uppmätts, och effekterna har varit tydliga i Sverige. Tidiga vårblommor, som tussilago och vitsippa, påverkades förvisso av en normallång vinter med snötäcke och kom vid normal tid, men när lövsprickningen väl inleddes, hade temperaturen redan stigit rejält. Det ledde till att senare vår- och försommartecken kom ovanligt tidigt. Och växtsäsongen – mätt som perioden från björkarnas, asparnas och häggarnas lövsprickning till dess att löven fått höstfärger – var betydligt längre än normalt.

– Vi ser att växtsäsongen 2024 blev hela 12 dagar längre än den var i slutet av 1800-talet, över hela landet. Det är den näst längsta växtsäsongen som vi har uppmätt sedan 2011. Förra årets växtsäsong var dessutom sex dagar längre än genomsnittet under perioden 2011 till 2023, säger Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.

14 års medborgarforskning

Kartläggningen bygger på data från medborgarforskning under de senaste 14 åren, där allmänheten rapporterar in observationer om vår- och hösttecken. Forskarnas analyser baseras på dessa rapporter, och jämförelser med observationer som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden.

På våren handlar det om att observera vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning, samt björkens, aspens och häggens lövsprickning. På hösten gäller det björkens, aspens och häggens höstfärger.

För att förbättra kartläggningen av klimatförändringarnas påverkan på naturen behöver forskarna få in fler rapporter, särskilt från glesbefolkade områden.

– I vissa regioner är resultaten mer osäkra på grund av få observationer. Vi hoppas att fler kan bidra genom att rapportera sina iakttagelser till Naturens kalender. Ett enkelt sätt är att notera vår- eller hösttecken under en promenad eller när hunden rastas, säger Björn Gunnarsson vid Länsstyrelsen i Örebro län, samordnare för länsstyrelsernas fenologiprogram.

Den genomsnittliga avvikelsen i växtsäsongens längd (antal dagar) i Sverige jämfört med referensvärdet för perioden 1873–1951. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre jämfört med referensperioden. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare. Streckad linje visar medelvärdet av alla observationsår 2011–2024.

Skillnaden i vårtecknens ankomst (antal dygns skillnad jämfört med medelvärdet för referensperioden 1873–1951). Åren till och med 1922 avser 10-årsmedelvärden. Ett positivt värde anger att vårtecknen startat senare jämfört med det historiska medelvärdet. Ett negativt värde anger att vårtecknen startat tidigare jämfört med det historiska medelvärdet.

Kartan visar variationen i växternas växtsäsong mellan olika regioner i Sverige under 2024. Skalan är relativ, dvs. visar antal dagar som årets växtsäsong avviker från det normala (uträknat för referensperioden 1873–1951) i varje område.