(KRÖNIKÅSERI)
>>
Ibland längtar jag efter något som är annorlunda, nytt och gärna oväntat … Typ att ett brev kommer fram till rätt adress inom några veckor från det att det postades eller att tågen går (trots att vintern bjuder på minusgrader). Alltså efter något som bryter av vardagens monotoni och, så att säga, ruskar till det i pallet på en en smula. Ett säkert kort i en jakt på sådana aha-upplevelser kan vara att bara strosa runt i nationskvarteren runt S:t Larsgatan, Svartmangatan och Johannesgatan. Idag på förmiddagen slog det mig att medelhavsländerna har sina cypresser och citroner (båda träd som inleds med ett ”c”). Och vi har vårt alldeles egna, inhemska cykelträd som synbart redan börjat bära frukt i korsningen S:t Lars- och Johannesgatan. Fyra järnrika och hårdsmälta frukter räknade vi till, dottern och jag…
När vi sedan vände blicken norrut fann vi ett smått udda placerat varningsstaket. Med sina ilskna kulörter på flyghöjd är det uppenbart att det antingen 1: är utplacerat för att medvetet rikta sig till en mycket exklusiv liten skara (läs världens höjdhoppselit).
Eller 2: någon busig rackare/vandal (välj själv vilket som passar bäst) vars bevisade styrka med lätthet skulle kunna föra Sverige till världseliten inom någon annan friidrottsgren à la kulstötning, spjut, slägga eller diskus. För alltså, ärligt talat … Kan man svinga upp ett varningsstaket på ca. 40 kg. på ett tak tillhörande Uplands nation … Ja, då kan det knappast vara någon större match att slänga i väg en förvuxen järndank ett par hundra meter och kamma hem, säg ett OS-guld i Tokyo 2020…
Några hundra meter söderut nådde vi lite senare bokaffären Läslusen. Denna lilla pärla med litteratur som har de unga läsarna i fokus. Julruschen var sedan länge borta och denna tisdag hade dottern och jag butiken inkl. butiksbiträdet för oss själva. Hur lyxigt som helst.
– Titta där, försökte jag, Tove Jansons Vem ska trösta knyttet!
Responsen uteblev fullständigt på grund av något jag spår kan komma att bli nästa ”stora grej” efter fidget spinners, slime och squishies. Ladies and others, lägg ord som ”Egg Man” och liknande på minnet. Först såg det ut som min dotter tillika vår knattereporter hade hamnat i en Legopsykos. Men snart insåg jag att ”det där är ju inte de danska små plastklossar jag lekte med som knodd”.
– De kallas för Egg Man, sa tjejen bakom kassan som såg min förvirring. Det ska vara en kille i Stockholm som tar fram dem.
Dessa Egg Man-produkter har, liksom Lego, ytor täckta med små ”piggar” som återkommer i rapporter. Tillskillnad från Legos perfekt rundade piggar är Egg Mans däremot lätt äggformade. Därav namnet, gissar jag.
– Coolt, svarade jag samtidigt som jag insåg att det uttrycket antagligen är lika inne som Milli Vanilli och moon boots, så här i april 2018.
– Mm, lät det lätt matt från tjejen…
Från dottern hördes knappt ett ord på bortåt en halvtimme. Hon gillar detta med Egg Man stenhårt (säkert också ett uttryck som är helt förlegat). På de små äggformade piggarna hade hon lyckats sätta på små blå och orangea kvadrater som tillsammans bildade VP (förkortning på Luthagens stolta idrottslag Vindhemspojkarna, reds anm). Snyggt värre.
Väl hemma satte jag mig och trålade på webben efter denne tjomme från huvudstaden som kommit på idén. Här stötte jag emellertid på problem. Killen som tjejen på Läslusen hänvisade till kan möjligen vara den som har importrättigheterna för Egg Man eller liknande. Däremot står det utom all tvivel att produkten/produkterna har sitt ursprung i Frankrike och därmed kallas för Egg Man France (för den som blir sugen att kolla vidare rekommenderas denna länk till Too Funny Toy).
// Signerat redaktör’n
______________________
