För tio år sedan upptäckte Hazem Khalaf, docent i cellulär mikrobiologi vid Örebro universitet, en peptid hos mjölksyrabakterier med väldigt speciella egenskaper. Den kunde nämligen angripa sjukdomsframkallande bakterier.

Tillsammans med Torbjörn Bengtsson, professor emeritus i biomedicin, började Hazem Khalaf undersöka vilka bakterier peptiden fungerade mot och hur processen fungerade. När de upptäckte att peptiden verkade genom att spränga sönder bakteriernas lipidmembran ­– alltså fetthölje – slogs de av en spännande tanke:

Det är inte bara bakterier som har fetthöljen. Många virus ­– som till exempel influensavirus, coronavirus och mygg- och fästingburna virus – har också ett fetthölje.

Behandlingen effektiv mot virus

– Mekanismen hos peptiden är så pass unik att den borde kunna angripa virus på samma sätt som mot bakterier. Därför började vi testa på olika virustyper, och i samband med pandemin kunde vi med hjälp av en virolog i Linköping även testa på corona- och influensavirus, säger Hazem Khalaf.

Testerna blev en stor framgång. De visade att peptiden faktiskt var ännu mer effektiv mot virus än bakterier och både dödade och minskade spridningen av viruset.

Både Hazem och Torbjörn insåg snabbt vilken potential deras upptäckt hade.

­– Vissa virus har vi vaccin mot. Det är jättebra i preventivt syfte, men hjälper inte den som blir sjuk i dag. Och för ungefär 90 procent av alla virus finns det inga läkemedel alls. Ett antiviralt läkemedel med vår peptid skulle kunna slå mot alla virus som har ett fetthölje, det skulle fungera ungefär som vid behandling med bredspektrum-antibiotika mot svåra bakterieinfektioner, säger Torbjörn Bengtsson.

Antiviralt läkemedel biter även om viruset muterar

Även om peptiden verkar mot alla virus som har ett fetthölje, har forskarna valt att börja inrikta sig mot virus som drabbar luftvägarna. Anledningen är att dessa infektioner enkelt kan behandlas med antingen en nässpray eller inhalator.

– Vi försöker inte konkurrera med vaccin, det här är ett komplement. En av nackdelarna med vaccin är att virus bildar resistens mot dem. Det kan virus inte göra mot vårt antivirala läkemedel, säger Hazem Khalaf och lägger till:

– Vaccin måste hela tiden uppdateras eftersom viruset muterar. Det behöver vi inte göra med vårt antivirala läkemedel, eftersom viruset inte kan förändra sitt membranhölje.

– Under pandemin (covid-19 red)  tog det ett år innan vi fick ett vaccin. Under den tiden hann massor av människor både insjukna och även dö av viruset. Om vi hade haft ett antiviralt läkemedel på plats hade vi kunnat gå in i ett tidigt skede och behandla sjukdomen och också motverka spridningen, säger Torbjörn Bengtsson.

”Svårt att starta life science-bolag”

Torbjörn och Hazem tog kontakt med Örebro universitet Holding AB och fick bland annat hjälp med finansiering för att söka svenskt patent. När bolaget Virenc hade bildats gick Holdingbolaget in som delägare. Nu har Virenc fått innovationsbidrag från Region Örebro län, initierat ett viktigt samarbete med Karlstadsbolaget Aurena Laboratories, som producerar medicintekniska produkter, och ansökt om internationella patent.

– Det är svårt att starta ett life science-bolag. Dels kostar det mycket pengar att utveckla ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt, dels krävs det väldigt många och noggranna tester. Holdingbolaget har varit till stor hjälp med både kunskap, kontakter och kapital, säger Hazem Khalaf.

– Vi tror att den här produkten – ett läkemedel som slår mot de flesta virus – har en enorm potential. Det kan hindra mänskligt lidande, bli väldigt lönsamt för samhället och vara ett viktigt verktyg nästa gång vi drabbas av en viruspandemi. Nu lägger vi grunden genom att säkra patent och den grundläggande teknologin, säger Torbjörn Bengtsson.

Antivirala läkemedel – viktigt redskap vid nästa pandemi

Nu väntar fler tester och verifieringar för att säkerställa att behandlingen fungerar, är säker att använda, inte har några biverkningar och är effektiv. Innan produkten kan komma ut på marknaden, behöver Virenc också säkra mer kapital.

Om allt går som det ska är det inte omöjligt att produkten kan släppas inom ett par år.

– Om jag blickar framåt så hoppas att jag våra produkter kommer att användas och komma till nytta, speciellt i tredje världen där tillgången på vacciner och läkemedel är låg. Om vi kan nå dem med en produkt som hämmar smittspridning och botar virussjukdomar så har vi kommit mycket långt, säger Hazem Khalaf.

– Vi lever i ett samhälle där vi blir fler och fler på jorden. Spridningen av både gamla och nya virus kommer att bli ett allt större problem att hantera. Det är bara en tidsfråga innan nästa pandemi kommer. Då är det viktigt att sådana här redskap finns, säger Torbjörn Bengtsson.