Det svåra läget har drivits fram av förluster av livsmiljöer, överexploateringar och klimatförändringar. Nu närmar sig världen kritiska brytpunkter som kan skada jordens livsuppehållande system och destabilisera våra samhällen. Än går det att vända trenden, men det brådskar.

– Det är svårt att ta till sig den här kraftiga förlusten av biologisk mångfald. Helt klart är det naturen som larmar. Nu krävs det en enorm kollektiv ansträngning för att hantera klimat- och naturkriserna. Men det är inte för sent, utan det är fortfarande möjligt! säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF. 

Living Planet Index (LPI), är själva kärnan i Living Planet Report (LPR) och tas fram av Zoological Society of London (ZSL). I år omfattar det nästan 35 000 populationstrender av totalt 5 495 vilda ryggradsdjur – fåglar, däggdjur, groddjur, reptiler och fiskararter. Data i rapporten omfattar populationer från 1970 och med åren har indexet byggts ut med allt fler populationer och arter. Den starkaste nedgången finns, enligt LPR 2024, i sötvattensekosystem (-85 %), följt av landbaserade ekosystem (-69 %) och sedan bland marina ekosystem (-56 %).

Förlust och försämring av livsmiljöer är det största hotet mot vilda djurpopulationer i världen. Den främsta drivkraften är vårt livsmedelssystem som driver förlusten av biologisk mångfald. Över 80% av alla hotade fågel- och däggdjursarter på land hotas av habitatförlust som orsakas av jordbruket. 

Andra orsaker är överexploatering, invasiva arter, sjukdomar samt förorening och klimatförändring. De största minskningarna av de studerade populationerna är i Latinamerika och Karibien (-95 %), Afrika (-76 %) och Asien-Stillahavsområdet (-60 %). 

Samtidigt finns det hopp. Vissa populationer har stabiliserats eller ökat tack vare effektiva naturvårdsinsatser, exempelvis populationen av bergsgorillor i Virungabergen i Östafrika som har ökat med cirka 3 procent per år mellan 2010 och 2016. Det finns även en population med visenter som ökar i Centraleuropa.  

Men enskilda framgångar räcker inte.  När ekosystemen skadas minskar förmågan att förse oss med de tjänster vi behöver – så som ren luft, rent vatten och mat. De blir också mer sårbara för så kallade tipping points, det vill säga när ett ekosystem når en kritisk brytpunkt. De kan resultera i omfattande och potentiellt oåterkalleliga förändringar. 

– Om den brytpunkten nås i Amazonas regnskog, skulle det skapa chockvågor långt utanför det området. Det skulle också förändra regionala och globala vädermönster, påverka livsmedelsproduktionen och Amazonas skulle gå från att vara en kolsänka till att bli en utsläppskälla, säger Olle Forshed, regnskogs- och Living Planet Report- expert på WWF. 
 
Vad görs för att vända denna utveckling? Genom det globala ramverk som antagits inom FN konventionen om biologisk mångfald (CBD) har världens länder enats om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Det ger en tydlig riktning, likt Parisavtalets 1,5-gradersmål för klimatet. Även EUs länder har antagit en rad strategier och lagar som pekar ut vad som krävs.

– Nu förväntar vi oss att Sverige och alla andra regeringar fullföljer sina åtaganden genom att faktiskt minska utsläppen, skydda mer natur och ställa om till en hållbar produktion och konsumtion. Det duger inte att bara skriva under avtal, de måste genomföras också. Sverige har exempelvis ännu inte tagit fram någon nationell plan för hur man ska leva upp till ramverket för biologisk mångfald, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF. 

WWF menar att livsmedel-, finans- och energisystemet samt naturvården måste ställas om för att minska utsläpp och skydda naturen. 

– Vi måste verkligen ställa om vår matproduktion till att bli mer hållbar. Företag och privatpersoner kan bidra, bland annat genom att verka för att konsumera mindre men bättre kött, till exempel mer naturbeteskött och ekologiskt producerad mat samt att minska matsvinnet. Det är jätteviktigt att minska den totala klimatpåverkan, även för den biologiska mångfalden, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF. 

Läs mer här

FAKTA: Så går det för djuren – exempel på populationer i Living Planet Report 

• Afrikansk skogselefant har minskat med ca 80 procent mellan 2004 och 2014 i Minkébé Nationalpark i Gabon, främst på grund av tjuvjakt. Nästan hälften av alla afrikanska skogselefanter lever i Gabon. En förlust i den här omfattningen är förödande för arten som helhet. 

• Mellan 1994 och 2016 minskade populationen av Amazonas rosa floddelfiner med 65 procent och populationen av den mindre tucuxi-delfinen minskade med 75 procent i Mamirauá-reservatet mellan 1994 och 2016. Delfinerna fastnar lätt i fiskenät och jagas för att användas som fiskbete. Ny forskning visar att den nedåtgående trenden fortsätter och att klimatförändringarna är ett växande hot. År 2023 dog mer än 330 floddelfiner i bara två sjöar på grund av värme och torka. 

• Visent ökade från 0 till 6 800 bison från 1950 till 2020. Efter att arten utrotades i det vilda 1927 beror denna comeback på storskalig uppfödning, återintroduktioner och omplaceringar. De flesta av bisonoxarna (91-100%) lever i skyddade områden och arten är skyddad i hela Europa.

FAKTA: Hotade områden – Amazonas regnskog och korallreven 

• Cirka 14–17% av det ursprungliga skogstäcket i Amazonas regnskog har hittills huggits ner eller försvunnit på annat sätt. Och i brasilianska Amazonas, som omfattar 59% av Amazonas djur- och växtsamhällen, var avskogningen 19% under samma tidsperiod. Avskogning och torka skapar en dominoeffekt. Färre träd innebär mindre avdunstning, mindre nederbörd, minskad tillgång på vatten som gör att fler träd dör, och så fortsätter det. 

• Korallreven är extremt hotade av klimatförändringarna och i år skedde en fjärde global massblekning av koraller. Varje blekningstillfälle försvagar korallen och gör den oförmögen att klara andra påfrestningar, som föroreningar och överfiske. En massdöd av korallrev skulle förstöra fisket och minska stormskyddet för kustsamhällen, eftersom reven fungerar som buffert mot vågor, stormar och översvämningar.

FAKTA: Transformationsområden

• För att möta klimat- och naturkrisen krävs ökade naturvårdsinsatser kombinerat med kraftfulla insatser för att hantera drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Det krävs en omfattande samhällsomställning – av våra energi-, finans- och livsmedelssystem. Fossila bränslen står för cirka 70 procent av utsläppen av växthusgaser.
• Livsmedelsproduktion är den främsta orsaken till förlust av livsmiljöer, den står för 70 procent av vattenanvändningen och  över en fjärdedel av växthusgasutsläppen, vilket måste ändras. För att minska miljöpåverkan krävs stora investeringar.  Det finansiella systemet kräver omvälvande förändringar: Dels behöver det kapital som idag bidrar till miljöförstöring styras mot aktiviteter som istället gynnar miljön. Dels handlar det om att mobilisera finansiering för att investera i naturen och klimatet i stor skala.

FAKTA: Naturbaserade lösningar 

• Att bevara skogar, restaurera våtmarker och satsa på gröna städer spelar stor roll för att vända den negativa utvecklingen. Naturbaserade lösningar, det vill säga naturens egna lösningar, kan mildra effekterna av extremväder som torka och översvämningar och bidra till människors välbefinnande, biologisk mångfald och hållbar utveckling. Dessa lösningar utgår från naturens egens förmåga att lösa samhällsutmaningar. Det kan till exempel handla om att skydda, återställa och hållbart förvalta ekosystemen.

_____________

•

Extern skribent: Världsnaturfonden WWF