Kunskapsläget för postcovid blir allt bättre. Ny forskning om behandling och rehabilitering tillkommer kontinuerligt. Samtidigt har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, sammanställt aktuell kunskap om insatser vid postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom. Sammanställningen visar att det ännu saknas tillräcklig kunskap om såväl orsakerna bakom tillståndet som evidensbaserad behandling.

– Men de här patienternas symtom är välkända inom vården sedan tidigare och för flera av symtomen finns därför ofta bra symtomlindring att erbjuda patienterna, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Hanteras i första hand av primärvården

Det är till vårdcentralerna runt om i landet som de allra flesta som genomgått en covidinfektion och som har kvarvarande långvariga symtom vänder sig. Det nya kunskapsstödet riktar sig i därför första hand till dem som arbetar inom primärvården, men även till specialistvården och socialtjänsten.

– Primärvården ska vara navet, som ser helheten och samordnar med nödvändig specialistvård och andra insatser, säger Thomas Lindén.

Enligt Socialstyrelsen kan särskilt barn behöva få en bedömning inom specialistvården då långvariga besvär efter sjukdomen kan påverka skolgång och deltagande i sociala aktiviteter. Då är det viktigt att skolhälsovård och skola hjälps åt att göra en gemensam rehabiliteringsplan.

– Det är viktigt att utreda, lindra symtom och ge stöd, även om orsaken till de långvariga besvären efter en covidsjukdom inte alltid går att klarlägga. Vården behöver göra en individuell bedömning där hänsyn tas även till patientens tidigare sjukdomshistoria. Det är många gånger ett pussel som behöver läggas, säger Thomas Lindén.

Symtomen kända sedan tidigare

Det finns många symtom beskrivna sedan tidigare. Det kan handla om huvudvärk, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet, psykiska symtom eller svårigheter att sova. Många av symtomen är gemensamma för postcovid och de andra närliggande tillstånd som också beskrivs i kunskapsstödet. I kunskapsstödet finns stöd för bedömning och möjliga insatser för dessa symtom.

– Det kan handla om medicinska insatser, men också stöd för att komma tillbaka till jobbet eller skolan, vilka olika typer av uppföljningar som bör erbjudas och hur man på bästa sätt – och gradvis – tar sig tillbaka till vardagen igen, säger Thomas Lindén.

Utmaning att klarlägga bakomliggande orsaker

Socialstyrelsen konstaterar alltså att det i dagsläget saknas fullständig kunskap om de bakomliggande orsakerna till postcovid och även om evidensbaserad behandling. Men även om kopplingen mellan ett visst tillstånd och genomgången infektion inte idag kan påvisas kan det heller inte uteslutas. Myndigheten menar att det därför fortfarande behövs mer forskning och mer kunskap. Där har fortsatt universitetssjukhusen och regionerna ett ansvar och behöver samarbeta inom landet men även tillsammans med forskare i andra länder. På EU-nivå finns också ett nätverk som hanterar de här frågorna.

– Vi hoppas och tror att kunskapen om postcovid och andra postinfektiösa tillstånd kommer att fortsätta utvecklas. Vi kommer att följa utvecklingen och löpande se över samt vid behov uppdatera kunskapsstödet till hälso- och sjukvården, avslutar Thomas Lindén.