Istället föreslås en ny modell som lägger mer fokus på meningsfullhet snarare än återhämtning.

– Det saknas etablerade evidensbaserade modeller för psykologisk behandling av utmattningssyndrom. Begreppen ’återhämtning’ och ’stress’ är så vedertagna i vår samtid att det är svårt att kritiskt granska dem. Tankarna leds lätt in på att utmattningspatienter främst ska prioritera att vila och ta det lugnt, men ett för ensidigt fokus på återhämtning kan leda till en passiv tillvaro som är lätt att fastna i och istället bli skadlig över tid, säger Jakob Clason van de Leur, nydisputerad doktor vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Han har i tio år arbetat med patienter som har utmattningssyndrom. I sin avhandling beskriver han hur traditionell behandling kan vara begränsande och tenderar att förbise viktiga psykologiska och sociala aspekter av detta tillstånd. Han har följt 915 utmattade patienter som deltagit i omfattande rehabilitering med exempelvis läkare, psykolog och fysioterapeut, baserad på KBT, och konstaterar att även om resultaten är positiva, är det en ganska ineffektiv vårdinsats.

– Vi skjuter med allt och hoppas träffa något, men vi vet inte vad som egentligen hjälpte. När det är så många som mår dåligt är det ett problem att standardbehandlingen är så omfattande. Behandlingen var ett år när jag började. Nu jobbar vi med ett digitalt program som pågår i tolv veckor, säger Jakob Clason van de Leur.

Det kortare programmet bygger på en ny behandlingsmodell baserad på Acceptance and Commitment Therapy (ACT), där utmattningssyndrom ses som en existentiell kris till följd av bristande kontakt med meningsfullhet. Det kan till exempel handla om patientens behov av att känna kärlek och gemenskap eller att få en tydligare arbetsroll. I en pilotstudie testades denna nya modell genom att följa 26 utmattningspatienter som genomgick ett tolv veckor långt behandlingsprogram på nätet. Huvuddelen består av en digital KBT-behandling som följs upp via chat med psykolog och videobesök. Det inkluderade även stöd i arbetsåtergång.

– Trots att det är en liten studie visar resultaten liknande effekter som vårt tidigare sex månader långa behandlingsprogram, med endast en fjärdedel av klinikerresurserna. Det här innebär att behandlingen kan göras tillgänglig för fler patienter inom vården, säger Jakob Clason van de Leur.

Han tycker också att begreppet stress behöver diskuteras, då han menar att fokus ofta hamnar på de negativa aspekterna av stress, samtidigt som stress är centralt för att människor ska utvecklas.

– Eftersom så många mår dåligt tror jag vi behöver bättre modeller för att förstå varför folk känner sig stressade. Våra resultat visa att med ett annat fokus kan behandlingen bli mer effektiv. Naturligtvis krävs ytterligare studier, men detta utgör ett första steg mot en mer teoretiskt förankrad sätt att kliniskt behandla stressrelaterad utmattning, avslutar Jakob Clason van de Leur.

•

Extern skribent: Uppsala universitet | 2024-06-17