Det visar två studier baserade på över 6 000 barn som forskare vid Uppsala universitet genomfört i samarbete med Region Gotland.

– Dessa studier understryker den avgörande roll som tidig screening spelar för att identifiera barn som kan dra nytta av logopediska insatser, säger Anna Fäldt, forskare och specialistlogoped.

Forskargruppen Child Health and Parenting (CHAP) vid Uppsala universitet har i samarbete med Region Gotland genomfört två studier inom områdena tidig språkutveckling och språksvårigheter. Deras forskning utgår från utdrag i journaler från över 6 000 barn i Region Gotland under åren 2016–2022. De visar att nya screeningverktyg inom barnhälsovården är effektiva när det gäller att identifiera tidiga språk- och kommunikationssvårigheter hos barn.

– Den här forskningen ger oss viktig information om det här är metoder som ska införas. Men vi behöver också titta på barnens språkförmåga under längre tid, säger Anna Fäldt.

Den första studien, som publicerades i Acta Paediatrica, utvärderade effekterna av införandet av Språkfyran. Det är en screening som görs på fyraåringar, där en sjuksköterska testar barnet som bland annat får härma och peka på bilder. Studien inkluderade journaldata från drygt 3 500 barn och visade att antalet remisser till logopeder ökade markant efter införandet av Språkfyran – från 0,4 till 6,9 procent. Anna Levin, barnläkare och samordnare för barnhälsovården på Gotland, välkomnar resultaten.

– Detta pekar på att Språkfyran tidigt kan identifiera barn i behov av logopedinsatser, vilket är mycket viktigt i barnhälsovården, säger hon.

I den andra studien, som publicerades i BMJ Paediatrics Open, utvärderades införandet av Infant-Toddler Checklist (ITC) i samband med 18-månaderskontrollen på BVC. Det är ett formulär där föräldrar svarar på frågor om hur barnet leker, uttrycker sig och förstår språk. Med ett urval på över 2 600 barn kunde forskarna se att införandet av ITC ledde till en hög screeningfrekvens på 93 procent och fler remisser till barnlogopedi. Forskningen visar att verktyget är effektivt för tidig identifiering av kommunikations- och språkstörningar.

– Genom att införa effektiva screeningverktyg kan vi göra stor skillnad när det gäller att ge barn med tal- och språkförseningar det stöd de behöver, säger forskaren Anton Dahlberg.

Forskningen finansierades av Länsförsäkringar Gotland.

•

Extern skribent: Uppsala unversitet | 2024-04-02