Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Hasseln har t.ex. redan blommat över i sydligaste Sverige, medan norra Sverige fortfarande är täckt av snö. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och därmed bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.
Svenska fenologinätverket, genom Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen, vill veta hur långt våren har kommit i alla delar av vårt land, genom att få allmänheten att delta i Vårkollen den 30 april–1 maj, oavsett var man bor i landet. Olika vårtecken syns vid olika tidpunkter, beroende på om de skådas längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr och därför vill nätverket veta hur långt in i våren några av våra vanligaste vårtecken har kommit.
Vårens ankomst är ett av de tydligaste tecknen vi kan se på klimatförändringar, men variationen år från år är stor och därför är det svårt att veta om en tidig vår är ett sådant tecken, eller bara en ”normal” avvikelse. Under de senaste årtiondena har vårtecknen i Sverige dock kommit i genomsnitt 12 dagar tidigare än för hundrafemtio år sedan, även om våren vissa år t.o.m. har kommit senare än förr. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.
Medborgarforskning
Alla kan agera medborgarforskare genom att:
- gå ut naturen under valborgshelgen (30 april–1 maj),
- spana efter följande arter:
tussilago
blåsippa
vitsippa
hägg (blomning)
sälg (blomning)
björk (lövsprickning) - rapportera vad man ser till www.vårkollen.se.
På det viset får botaniker och forskare också koll på hur det ser ut just i år, jämfört med tidigare år i modern tid och historiskt.
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar kring frågan hur långt vårtecknen har hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Vårkollarna från 2015–2023 har visat att flera av dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 150 år sedan, men hur blir det i år?
– De flesta längtar till våren och spanar därför efter vårtecken, vilket vi ser bland annat på sociala medier. Dessa spaningar kan också komma till nytta för vetenskapen, ifall allmänheten också rapporterar dem till oss via www.vårkollen.se, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid år från år, kan forskningen och miljöövervakningen hålla koll på hur olika växter påverkas av denna i olika delar av landet.
– När allmänheten gör observationer i Vårkollen under många år, kan vi jämföra dessa med de som gjordes över hela landet för hundrafemtio år sedan (fr.o.m. år 1873), då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få en indikation på hur mycket tidigare vårarna inträffar numera, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Vårkollen är en del av den miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras till följd av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.
•
Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) | 2024-03-20
