– Förlorarna är till stor del utvecklingsländer som inte är medlemmar av EU eller OECD. Även om syftet med reglerna är gott har de vissa tekniska begränsningar som gör dem relativt lätta att kringgå. Dessutom har de utformats på ett sätt som gör att beskattningsrätten i första hand tilldelas EU:s medlemsstater, säger Autilia Arfwidsson, doktor i juridik med inriktning finansrätt vid Uppsala universitet.

Olikheter i nationell lagstiftning utnyttjas ibland av multinationella företag för att undvika beskattning, en så kallad hybrid missmatchning. EU och OECD har nyligen infört gemensamma regler för att stävja denna typ av skatteflykt. Andra mål med reglerna är att de ska vara rättssäkra och lätta att tillämpa.

– Dels för att skattemyndigheter ska kunna använda reglerna i praktiken, dels för att företag som gör rätt för sig fortfarande måste följa de här reglerna. Men som reglerna är utformade nu uppfylls de här målsättningarna i mycket låg grad, säger Autilia Arfwidsson.

Hon har i sin forskning tittat på vilken effekt dessa regler har i samspel med övrig EU-rätt och skatteavtalsrätt. Metoden för studien är i huvudsak rättsdogmatisk, vilket i korthet innebär att rättskällorna tolkas och systematiseras. I studien analyseras hur hybrida missmatchningar hanteras inom olika delar av EU-rätten och skatteavtalsrätten. Därefter utvärderas de nuvarande reglerna i ljuset av deras underliggande målsättningar.

Autilia Arfwidsson menar att införandet av reglerna är banbrytande och utgör en nyhet för många länders skattesystem, men att det fortfarande finns kryphål för företagen.

– Jag ifrågasätter existensberättigandet av de här reglerna utifrån målsättningarna som de är tänkta att uppnå. Dels för att de kan kringgås och är mycket svåra att tillämpa, dels för att det finns andra möjliga lösningar som mer effektivt skulle kunna komma åt problematiken. De skulle behöva ses över på nytt, säger Autilia Arfwidsson.

Ytterligare ett problem är att de komplexa reglerna riskerar leda till dubbelbeskattning.

– För att reglerna ska ha effekt och vara genomförbara även ur ett rättssäkerhetsperspektiv behöver de ses över, säger Autilia Arfwidsson och fortsätter:

– Reglerna medför ökade kostnader för företag och tar resurser från skattemyndigheter. Om vi ska ha kvar reglerna är det bland annat viktigt att de befintliga kryphålen tas bort och att de förenklas. Dessutom behöver man utöka informationsutbytet kring hur internationella betalningar beskattas i olika länder, så att skatteflyktssituationer faktiskt upptäcks. Annars riskerar reglerna att skapa fler problem än vad de löser.