ÅSIKT | Grannfejder blir fler med regeringsförslag

Regeringen föreslår att krav på bygganmälan för attefallshus ska tas bort.

Följden blir fler grannfejder när hus kan placeras ut på villatomter utan att kommunen kan pröva det som byggs, eller att grannar får komma till tals. Dessutom ökar risken för felbyggen som påverkar både de som bor och omgivande bebyggelse.

– Regler finns av en anledning. Möjligheten att ta diskussionen om ett attefallshus i en bygglovsprocess, innan investeringen och den eventuella skadan är skedd, är bra på flera sätt. Det är bra för utformningen, kan begränsa markpåverkan och är effektivare än tillsyn i efterhand, säger Tobias Olsson, direktör för fackförbundet Sveriges Arkitekter.

Regeringens promemoria om komplementbostadshus, eller attefallshus som de populärt kallas, har titeln ”Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare bostad i ett enbostadshus ska tas bort”. Långt, men den säger vad det rör sig om. Förslaget innebär att villaägare som vill bygga på sin tomt är fria att göra det utan att begära prövning av byggnadsnämnden eller att hämta in åsikter från grannarna.

Vi på Sveriges Arkitekter ser så många risker med förslaget att vi avstyrker det helt. Regeringen vill ta bort kravet på bygganmälan, men vi tycker att de bör gå åt motsatt håll och kräva bygglov. De viktigaste orsakerna är:

  • Det härliga i att själv få möjlighet att bygga exakt vad jag vill utan att be om lov överskuggas av att de närmaste grannarna kan göra exakt samma sak. Konsekvenserna kan exempelvis bli minskade värden på min fastighet och fuktskador på grund av stora markarbeten som ger felaktig dräning.
  • För den ovana byggherren som bygger utan krav på anmälan och startbesked ser vi risken att byggtekniska krav inte uppfylls. Det handlar om fundamental teknik som brandsäkerhet, att energikrav uppfylls och att taket klarar snölaster.
  • Det blir svårare att säkra plan- och bygglagens allmänna krav på en estetiskt tilltalande utformning och god livsmiljö från en social synvinkel i villa- och fritidshusområden.
  • Förslaget tar inte hänsyn till klimatförändringarnas betydelse för planering och byggande. Riskhantering kring ras, skred och erosion liksom dagvattenhantering måste vara del av kommunernas planeringsansvar, inte ligga på en enskild privatperson.
  • Att bygga ett attefallshus och/eller inreda villan till två bostäder ger redan i dag rätt att bilda en bostadsrättsförening. Det påverkar inte bara karaktären på en plats utan också funktionella behov som biltrafik och VA-system. En så stor förändring behöver beslutas av en byggnadsnämnd, som kan göra en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen.

Skrota förslaget – det skapar långdragna bevis- och överklagandeprocesser med grannar, kommun och länsstyrelse. Det lägger också processkostnaden på kommunen istället för på den privatperson som vinner på att bygga attefallshuset. Låt byggnadsnämnden, med stöd av kommunarkitekter, ta det helhetsansvar för den byggda miljön som bara det allmänna kan göra.

Extern skribent: Sveriges Arkitekter

 

 

Fler nyheter

KROPP & HÄLSA
Psykisk ohälsa i skolan störst bland tjejer

KROPP & HÄLSA
Svenska solskyddsprodukter håller måttet mest

F&V
Fler grödor i växtföljden kan ge större skördar i ett förändrat klimat

UPPSALA
Kommunens befolkningsprognos 2024–2050

TIPS & RÅD
Våren är här – så gör du om du hittar en djurunge

F&V
Nya mekanismer bakom antibiotikaresistens