Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga.
En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.
– Idag finns få evidensbaserade alternativ för att behandla svår depression hos unga. Därför är det angeläget att hitta nya behandlingar mot tonårsdepression. Jag är väldigt glad att Vetenskapsrådet valt att stödja det här projektet, säger Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Depression under tonåren är ett växande samhällsproblem och en av de främsta orsakerna till ohälsa, funktionsnedsättning och självmord hos unga i Sverige och globalt.
Magnetstimulering av hjärnan (rTMS) är numera ett viktigt tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen vuxna med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Men sedvanlig magnetstimulering har inte visat sig verksam vid tonårsdepression.
– Trots att det finns behandlingar, såsom samtalsterapi och antidepressiv medicin, är det många ungdomar som inte blir hjälpta. Det saknas också bra behandlingsalternativ som tolereras bra av unga med svårbehandlad depression, särskilt vid bipolär depression, framhåller Robert Bodén.
I den nya studien ska forskarna utvärdera en ny typ av magnetstimulering av hjärnan, så kallad accelererad kontinuerlig theta-burststimulering (acTBS). Det är en snabb och skonsam form av intensiv magnetstimulering. Behandlingen påverkar aktiviteten i specifika nätverk i hjärnan som har en störd signalering vid depression. Metoden har visat lovande resultat hos vuxna men har hittills inte testats hos ungdomar.
I studien kommer ungdomar i åldern 13–18 år med svårbehandlad depression att lottas till att få antingen aktiv behandling eller en skenbehandling, utan att varken deltagare eller behandlare vet vilken. Stimuleringen tar 40 sekunder och ges sex gånger varje kvart under 1,5 timme under två veckor.
– Förutom att mäta effekten på depressiva symtom kommer vi att undersöka hur hjärnans funktion förändras, bland annat med hjälp av magnetkamera (MRI), EEG (elektriska aktiviteten i hjärnan) och med fNIRS som mäter hur pannloben förbrukar syre under stimuleringen. Målet är att ta reda på om acTBS är en säker och effektiv behandling för ungdomar med depression, förklarar Robert Bodén och fortsätter:
– En annan viktig del av studien handlar om att se om vissa signaleringsmönster i hjärnan kan förutsäga vilka som kommer att bli hjälpta. Detta kan bidra till både bättre behandlingar och ökad förståelse för hur depression fungerar i hjärnan under tonåren. Projektet genomförs i Uppsala och Stockholm och leds av ett erfaret team av forskare och läkare inom barn- och ungdomspsykiatri och hjärnstimuleringsfältet, avslutar han.
Nota bene: Studien Intensiv magnetstimulering mot tonårsdepression (DONT-B-SAD)finansieras med 5,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
// Extern skribent: Akademiska sjukhuset
___________
LÄS ÄVEN:
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression
(publ. 23 december 2025)
