En ny studie från SLU visar att detta köttsvinn i Sverige uppgår till 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, medan det uppgår till 8,8 procent på konventionella gårdar. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om den konventionella produktionen skulle komma ned på samma svinn-nivå som den ekologiska skulle det innebära en tillförsel på 940 ton benfritt nötkött per år. Vad skillnaderna beror på går dock inte att fastslå i denna studie.

Ingrid Strid har forskat om matsvinn under lång tid och för ett par år sedan visade hon och kollegor vid SLU att en betydande del av svinnet av nötkött uppstår redan i lantbruket, i form av djur som dör eller avlivas utan att hamna på ett slakteri eller i någons frys. Enligt deras beräkningar uppgick de årliga nötköttsförlusterna på alla svenska gårdar med nötkreatur till 13 000 ton, eller 8,5 procent av den producerade slaktvikten. Nu har forskarna gjort en ny studie där de har undersökt om det finns skillnader mellan ekologisk och konventionell produktion.

– Om den ekologiska produktionen skulle ha lägre förlustnivåer tyckte vi att denna matbesparingspotential behövde uppmärksammas, och om ekologisk produktion skulle ha högre förlustnivåer borde denna målkonflikt erkännas, säger Ingrid Strid.

I korthet bygger studien på en kartläggning av alla djur som lämnade gårdar av olika skäl (slakt, förluster, försäljningar etc.) under åren 2017–2021. Djuren grupperades efter produktionssystem (ekologiskt eller konventionellt), men också efter ålder, kön och ras (mjölkras, köttras, eller korsning). Alla dessa uppgifter finns i databaser hos Jordbruksverket. Förlusterna beräknades sedan som antal djur som registrerats som självdöda eller avlivade på gård, multiplicerat med uppskattade slaktvikter för respektive djurgrupp.

Svinnet av nötkött visade sig vara lägre på ekologiska gårdar, i alla studerade djurkategorier utom köttraskor. Hondjur av mjölkras stack ut i båda produktionssystemen, men förlusterna var 15 procent högre bland konventionella djur i denna kategori, som ensamma bidrog med nästan hälften av alla svenska nötköttsförluster, men bara stod för 20 procent av det producerade nötköttet.

Kor i ”topp” 

Eftersom alla ekologiska djurgrupper utom köttraskor hade betydligt lägre förluster än sina konventionella motsvarigheter, menar forskarna att ekologisk produktion troligen har egenskaper som gynnar låga förluster. Den aktuella studien var dock inte utformad för att undersöka orsakssamband, och kan inte säga något om grundorsakerna till skillnaderna.

– Det behövs mer forskning för att avgöra varför förlusterna är lägre på ekologiska gårdar med nötkreatur. Och fokus i sådan forskning bör ligga på mjölkkor, som stod för merparten av förlusterna i både ekologiska och konventionella produktionssystem, säger Ingrid Strid.

I artikeln diskuterar forskarna ett antal faktorer som skulle kunna leda till skillnader mellan systemen, men som alltså inte kan bekräftas i den aktuella studien och därmed behöver undersökas vidare: 

• Den lägre mjölkavkastningen på ekologiska gårdar
• Stallarna kan vara modernare på ekologiska gårdar
• Mer grovfoder och bete i ekologiska foderstater
• Mer hemslakt på ekologiska mjölkgårdar
• Ekologiska slaktkroppar har ett högre ekonomiskt värde
• Ekologiska tjurkalvar föds i större utsträckning upp som stutar, dvs, kastrerade djur

För att sätta den potentiella matsvinnsbesparingen i perspektiv gör forskarna jämförelser med studier av nötköttsförluster i vissa andra delar av livsmedelsförsörjningskedjan. Inom livsmedelsindustrin går cirka 2 procent av nötköttet förlorat. Inom detaljhandeln tappas ytterligare 1 procent och i hushållen ytterligare 2 procent.

– Om färre djur förloras skulle vi spara de resurser som lagts ner på att producera djuret, vilket kostat pengar och inneburit en miljöbelastning. Klimatmässigt innebär överförlusterna på konventionella gårdar närmare 30 000 ton koldioxidekvivalenter per år, motsvarande 20 000 genomsnittliga bensinbilars årsutsläpp av klimatgaser, avslutar Ingrid Strid.

•

// Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

MER LÄSNING PÅ TEMA DJURHÅLLNING:
Regenerativt/hollistiskt bete hos Slaktarstina i Grangärde