– Denna patientgrupp har ofta komplexa och varierande symtom vilket medför stort lidande och nedsatt livskvalitet. Diagnostiken av en del vektorburna infektioner kan vara svår vilket kan skapa ovisshet och oro hos de drabbade, säger Marie Edvinsson, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset och ansvarig för det nya expertcentrumet.

2015 inrättades en mottagning för vektorburna infektioner på Akademiska sjukhuset, Centrum för vektorburna infektioner, CVI. Sedan dess har närmare 500 patienter utretts och fått en samlad bedömning i Uppsala. En del av dessa patienter har också remitterats för second opinion från andra infektionskliniker i landet.

– Det stora patientunderlaget har gett oss en bred erfarenhet inom området vilket vi tror är till gagn för de patienter med komplex sjukdomsbild som vi möter. Våra forskningsresultat har publicerats i vetenskapliga artiklar samt kommunicerats på vetenskapliga möten för att nå ut till både kliniker och forskare inom området, berättar Marie Edvinsson.

Nu blir verksamheten formellt ett expertcentrum enligt sjukhusets nya etablerade definition. Främsta syftet är, enligt Marie Edvinsson, att olika kompetenser samlas vilket bidrar till förbättrad diagnostik och utredning, samt framöver också fortsätter bidra till förbättrad kunskap genom forskning tillsammans med Uppsala universitet.

Hon berättar att alla patienter som kommer till CVI genomgår en bred utredning framtagen i samråd med experter inom bland annat neurologi, reumatologi, immunologi, mikrobiologi och infektionssjukdomar. Därefter diskuteras alltid patientens sjukhistoria och provresultat på en behandlingskonferens där flera specialistläkare inom både infektionssjukdomar och mikrobiologi deltar. Vid komplicerade frågeställningar finns ytterligare expertis att tillgå på sjukhuset.

– Fokus för utredning är patienter med långdragna symtom efter misstänkt fästingburen infektion eller exponering för fästingar, men det kan bli aktuellt med utredning för annan vektorburen infektion om epidemiologi och/eller klinisk bild ger skäl till detta. För att utredas här ska patienten ha haft symtom i minst sex månader samt även ha laboratoriemässiga fynd och/eller andra faktorer som talar för en fästingburen infektion, förklarar Marie Edvinsson.

I Sverige är borrelia och TBE (tick-borne encephalitis, fästingburen hjärninflammation) de vanligast förekommande fästingburna infektionerna. TBE orsakas av ett virus och har oftast ett mer akut insjuknande. Borrelia orsakas av en bakterie där det vanligaste symtomet är ett ringformat hudutslag, som försvinner med antibiotikabehandling. I sällsynta fall kan den sprida sig till nervsystemet och orsaka så kallad neuroborrelios. Andra, mer ovanliga fästingburna smittor i Sverige, är Rickettsia, Anaplasma och Neoerlichia mikurensis.

FAKTA: Expertcentrum på Akademiska sjukhuset

• Samlar nyckelpersoner och multidisciplinär kompetens inom ett område där Akademiska sjukhuset är nationellt eller internationellt ledande inom vård och forskning.
• Ska underlätta samarbete över organisationsgränser.
• Är virtuellt vilket innebär att centrumet varken har organisatorisk tillhörighet eller tillgång till fysiska lokaler.
• Ska vara multidisciplinärt och organisationsöverskridande och erbjuda spetskompetens där sjukhuset ur ett nationellt perspektiv är ledande.
• Forskning och utveckling ska bedrivas inom området.

// Extern skribent: Akademiska sjukhuset

_______

LÄS ÄVEN:
Nyckelprotein för fästingsmitta avslöjat – så tar sig TBE-virus in i hjärnceller
(publ. 25 september 2025)