Den nya prognosen sträcker sig fram till 2051. Årtalet är valt mot bakgrund av att det då gått 100 år sedan beslutet om religionsfrihetslagen i Sverige, och det blev möjligt att gå ur Svenska kyrkan utan att behöva ansluta till något annat religiöst samfund. Enligt prognosen beräknas Svenska kyrkan år 2051 ha cirka 3,9 miljoner medlemmar, vilket innebär 34 procent av befolkningen. Det ska jämföras med 2023, det år prognosen tar sin utgångspunkt, då medlemstalet låg på 5,5 miljoner eller drygt 52 procent av befolkningen.
Ger samlad bild
– För Svenska kyrkan är det värdefullt med en sammanhållen beskrivning av hur medlemstalet väntas se ut år för år. Det ger möjlighet att i god tid planera för förändrade förutsättningar, både när det gäller ekonomi, organisation och hur den demokratiska uppbyggnaden kan se ut i framtiden. Det ger också en bild av hur förändringarna kommer att skilja sig åt geografiskt, säger Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.
– Samtidigt ger prognosen hjälp att identifiera de områden där Svenska kyrkan själv har möjlighet att påverka utvecklingen, fortsätter han.
Nå unga en nyckel
Enligt prognosen är den främsta orsaken till den förväntade medlemsminskningen att det i framtiden kommer att vara fler medlemmar som avlider än som tillkommer genom dop eller aktiva inträden. Att nå unga människor och unga familjer kommer därför att vara en nyckel om man avser att bromsa den förväntade utvecklingen, säger Jonas Bromander.
– Där vet vi att det i dag pågår många goda arbeten runt om i landet. Vi har exempelvis sett en viss ökning av antalet konfirmander de senaste åren.
Fortsatt störst
Jonas Bromander betonar att ju längre fram i tiden en prognos sträcker sig, desto fler blir osäkerhetsfaktorerna.
– Men sett till 2000-talet så här långt, så ger prognosen en realistisk bild av den fortsatta utvecklingen. Om 3,9 miljoner ska ses som många eller få medlemmar beror på perspektiv. Men klart är att med en tredjedel av befolkningen så kommer Svenska kyrkan även om 25 år att vara Sveriges utan jämförelse största medlemsorganisation.
Svenska kyrkans generalsekreterare Camilla Asp välkomnar att det nu finns ett stabilt underlag för församlingarna i deras långsiktiga arbete. Hon tar fasta på de öppningar som prognosen ger för Svenska kyrkan att själv påverka utvecklingen:
– Där ser vi just nu flera samtidiga positiva signaler kring inte minst ungas ökade intresse för tro och kyrka. Min förhoppning är att prognosen blir ett incitament att fortsätta och stärka det goda arbetet gentemot dessa grupper.
Så har prognosen gjorts
Prognosen har utgått från demografiska data från Statistiska centralbyrån, SCB, om förväntade födelsetal, dödstal och folkomflyttningar i Sverige år 2023- 2051. De uppgifterna har kombinerats med Svenska kyrkans egen statistik över dopsiffror samt in- och utträden.
Prognosen förutsätter att Svenska kyrkan under hela perioden förmår hålla doptalen på samma nivå som 2023, då drygt 40 procent av alla nyfödda barn döptes i Svenska kyrkan. Prognosen kommer att årligen ses över och eventuellt korrigeras utifrån ändrade förutsättningar. Svenska kyrkans senaste större medlemsprognos gjordes 2013 och sträcker sig fram till 2030. Den prognosen har hittills legat mycket nära den faktiska utvecklingen.
•
Extern skribent: Svenska kyrkan
