Forskare inom onkologisk endokrinologi på Akademiska sjukhuset leder en internationell studie där man ska utvärdera om en kombinationsbehandling med cellgifter kan minska risken för återfall, öka överlevnaden och även bota patienten.

I Sverige diagnostiseras cirka 15-20 patienter med binjurebarkcancer eller adrenokortikal cancer (ACC) varje år. Det är en endokrin cancerform som har sitt ursprung i binjurens yttre lager, binjurebarken, där hormoner såsom steroider och kortisol produceras.

– Binjurebarkcancer är en allvarlig och mångfacetterad tumörsjukdom som kan vara svår att behandla. Patienterna behandlas primärt med kirurgi som botar vissa, men nära hälften av dessa patienter har hög risk för återfall. I studien ska vi utvärdera skillnaden i återfall och död mellan högriskpatienter som antingen får läkemedlet Lysodren som uppföljande behandling eller en kombination av Lysodren och cellgifter, säger Joakim Crona, specialistläkare och docent inom onkologisk endokrinologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Joakim Crona koordinerar den svenska delen av den internationella, randomiserade studien ADIUVO-2 som nyligen fick ett anslag på cirka 17 miljoner kronor från den holländska NAC- stiftelsen.

Studien genomförs i ett stort antal länder, däribland Frankrike, Italien, USA och Tyskland. I Sverige deltar de fyra sjukhus som tillsammans har ansvar för nationell högspecialiserad vård (NHV) för neuroendokrina tumörer i buken (NET) och avancerade binjuretumörer: Akademiska sjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

Ansvaret omfattar utredning och eventuell kirurgi eller onkologisk behandling vid alla avancerade binjuretumörer. Enligt Staffan Welin, sektionschef inom onkologisk endokrinologi, är detta ett bra exempel på hur samarbetet mellan NHV-centra i Sverige kan fungera i praktiken:

– Hittills har vi rekryterat 50 av 240 patienter till studien där samtliga löper hög risk för återfall. Patienterna lottas till två grupper, där den ena endast får Lysodren och den andra får Lysodren i kombination med cellgifter. Utfallet kommer att följas upp under två år, berättar han.

Ny diagnostik och behandling i sikte

Inom ramen för studien ingår även avancerad molekylärbiologisk forskning. Forskare vid laboratorier i Frankrike och Tyskland ska utvärdera hur framtidens behandling kan styras utifrån varje cancersjukdoms unika molekylära profil. Dessutom ska forskare med hjälp av AI-algoritmer utveckla nya metoder för diagnostik för att säkrare kunna bedöma om en viss patient löper låg eller hög risk för återfall och därmed kunna avgöra nyttan av cellgifter.

Behandling med testosteron är ett konkret exempel som kan bli aktuellt framöver. Forskningen har tidigare visat att binjurebarkscancer är vanligare hos kvinnor och nya rön visar att män med testosteronbrist kan löpa ökad risk för tumörformen. Samtidigt har studier på möss visat att manliga könshormoner skyddar från att utveckla binjurebarkscancer genom att påverka immunförsvaret.

– Det finns ett ökat intresse för ny terapi inriktad på att stärka immunförsvaret samt om man kan förstärka effekten av sådana läkemedel genom exempelvis testosteronbehandling. Detta kan bli nästa generations läkemedel, avslutar Joakim Crona.

// Extern skribent: Akademiska sjukhuset