Önskemål, plan och förlossningsprogress dokumenteras på en whiteboardtavla i förlossningsrummet. Målet är att kvinnans behov, önskemål och värderingar ska tillvaratas samtidigt som kommunikationen och samarbetet mellan vårdpersonalen förbättras. Arbetssättet utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt.
– Ingen födsel är den andra lik och varje kvinna är unik. Vi strävar efter ökad delaktighet från födande kvinnor och deras partners. Ytterst handlar det om att förlossningsvården ska vara individualiserad och utformas utifrån den födande kvinnans behov, önskemål och förutsättningar, säger Frida Viirman, barnmorska på Akademiska sjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.
Arbetssättet TeamFödsel utvärderas parallellt i ett nationellt forskningsprojekt, där förlossningen på Akademiska sjukhuset är en av nio deltagande avdelningar. Projektet, som pågår fram till 2028, leds av Malin Edqvist, barnmorska och docent vid Karolinska institutet. Syftet är att stärka patientsäkerhet och personcentrerad vård i samband med barnafödande. Den födande kvinnan och partnern ses som aktiva deltagare och deras perspektiv och preferenser beaktas i alla ställningstaganden och beslut under förlossningen.
– Vi vill se om arbetssättet kan bidra till att göra svenska födslar ännu säkrare för kvinnor och barn, och samtidigt främja förlossningsupplevelsen, som vi vet är viktig för det framtida måendet både på kort och lång sikt. Det är viktigt att förhindra en negativ förlossningsupplevelse som kan leda till psykisk ohälsa såsom depression, posttraumatiska stressymptom och förlossningsrädsla, framhåller Frida Viirman och tillägger att forskningsprojektet även kommer att ge värdefull kunskap om hur man bäst inför ett nytt arbetssätt i förlossningsvården, så kallad implementeringsforskning.
Rent konkret görs regelbundna avstämningar tillsammans med den födande och partnern inne på förlossningsrummet. Processen dokumenteras på en strukturerad whiteboardtavla (se bilden). Tanken är att detta ska bidra till bättre informationsöverföring och delaktighet för kvinnan och partnern, men även förbättra kommunikationen och samarbetet mellan barnmorskor, undersköterskor och läkare som bistår den födande, vilket stärker patientsäkerheten.
Forskarna använder data från hälsoregister samt enkäter och intervjuer. Barnmorskor, läkare och undersköterskor på förlossningen besvarar enkäter vid fyra tillfällen och barnaföderskor vid ett tillfälle.
– Vi märker redan nu att arbetssättet tas emot positivt av personal och födande, som uppgett att de känt sig mer delaktiga i sin vård. Personcentrerad vård och patientsäkerhet kan förbättra kvaliteten på förlossningsvården, så att ännu fler mammor och barn mår bra efter födseln. Detta gagnar såväl dem som deras familjer, eftersom man vet att en positiv förlossningsupplevelse har hälsofördelar även på lång sikt, avslutar Frida Viirman.
FAKTA: TeamFödsel-studien
- En nationell forskningsstudie vid nio förlossningsavdelningar som startade hösten 2023 och pågår fram till 2028.
- På Akademiska sjukhuset pågår datainsamlingen fram till 2026. Forskarna utvärderar utfall gällande patientsäkerhet och patientsäkerhetskultur, men också interprofessionellt samarbete och kvinnors upplevelse av interventionen. Dessutom undersöks faktorer som påverkar implementeringen av arbetssättet.
- Alla som vårdas på förlossningsavdelningen innan de föder barn, och förstår svenska eller engelska, har möjlighet att registrera sin mejladress för att dela sina erfarenheter av att föda på ett sjukhus där TeamFödsel används.
- Deltagarna besvarar en digital enkät en månad efter sitt barns födsel. Frågorna handlar till stor del om olika aspekter av förlossningsupplevelsen. Forskarna undersöker bland annat delaktighet, stöd och hur man blev bemött, aspekter som man sedan tidigare vet är viktiga.
- Huvudansvarig forskare är docent Malin Edqvist vid Karolinska institutet. Postdoktor i forskningsprojektet är Frida Viirman, som även arbetar som barnmorska på Akademiska sjukhuset. Samarbete sker med forskare vid Ariadne Labs och Harvard i USA, där arbetssättet ursprungligen utvecklades under namnet TeamBirth.