Sju av tio svenskar känner inte ens till den nya lagen. Det visar en ny Novusundersökning från Håll Sverige Rent.
Drygt hälften av alla svenskar köper mat eller dryck som takeaway några gånger per månad eller oftare. Men en ny undersökning från Håll Sverige Rent visar att nästan ingen får frågan om att välja flergångsalternativ, trots att det är lag sedan 1 januari 2024. Bara 9 procent av takeaway-kunderna har under det senaste halvåret blivit erbjudna ett återanvändbart alternativ. Och 72 procent av svenskarna känner inte till lagen.
– Lagen har potential att minska nedskräpningen, men den efterlevs inte. Det krävs praktiska lösningar och mer information till konsumenterna om vi ska lyckas minska berget av engångsplast, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Mugganvändningen i Sverige ökade mellan 2022 och 2023
Naturvårdsverkets senaste statistik som publicerades i april 2025 visar att antalet engångsmuggar som innehåller plast steg från 1 055 miljoner år 2022 till 1 256 miljoner år 2023. Antalet matlådor var 858 miljoner år 2023. Engångsprodukter är inte bara ett slöseri med resurser – det är också ett vanligt skräp i städer, naturen och på stränder. Resultaten från Håll Sverige Rents mätningar i kommuner visar att i det i genomsnitt fanns cirka 200 engångsmuggar och 122 matförpackningar per stadskärna under en dag i de 16 större tätorter som mätte skräpet 2024.
– Vi har vant oss vid att kunna ta med en kaffe överallt, men det är inte hållbart att varje kopp kommer med en ny mugg som bara används i några minuter innan den slängs, säger Johanna Ragnartz.
Starkt stöd för förändring – men systemet måste funka
Trots den negativa utvecklingen är det många svenskar som vill se förändring och 61 procent är positiva till lagen.
– Folk är inte emot förändringen, tvärtom. Däremot vet de flesta inte om att de har möjligheten att få sin takeaway-kaffe i flergångsmugg, säger Johanna Ragnartz.
Enligt undersökningen tror svenskarna att följande tre åtgärder skulle göra störst skillnad:
- Ett gemensamt retursystem mellan restauranger och kaféer så att kunder kan lämna tillbaka lånade muggar och matlådor var som helst (48 procent tror på detta)
- Höjda avgifter på engångsmuggar- och matlådor så att det blir dyrare än flergångsalternativen (42 procent tror på detta)
- Kunden måste göra ett aktivt val genom att få frågan om de vill ha engångsalternativ eller en återanvändbar mugg eller låda (38 procent tror på detta)
Resultat från Novusundersökningen:
- 53 % av svenskar köper mat och/eller dryck som takeaway några gånger per månad eller oftare
- Bara 9 % av de som köpt takeaway under senaste 6 månaderna har blivit erbjuden mat eller dryck i flergångskärl (jämfört med 8 % 2024).
- 78 % av de få som faktiskt blivit erbjudna flergångskärl valde ändå engångsalternativet (jämfört med 60 % år 2024).
- 72 % känner inte till lagen om att serveringar måste kunna erbjuda sina kunder flergångsalternativ för muggar och matlådor.
- En majoritet är positiva till lagen, 61 % (jämfört med 55 % 2024). Bara 8 % svarar i år att de är negativa till lagen (jämfört med 12 % 2024).
Om undersökningen: Fältperiod: 16–23 april. Antal intervjuer: 1027. Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Håll Sverige Rent.
Vittnesmål om utmaningarna
Två av de företag i Sverige som erbjuder rotationssystem av återanvändbara kärl, Panter och Vytal, vittnar om utmaningarna.
– Den här lagstiftningen har landat i knät på en redan pressad bransch och det saknas stöd och finansiering från offentligt håll. Brist på information till konsumenter bidrar starkt till att flergångsalternativen inte efterfrågas, säger Clara Lidberg på Panter.
– Vi ser att användandet av flergångslösningar ökar, men det är en lång väg kvar innan vi ersätter betydande delar av det engångsmaterial som sätts på marknaden. Ökat synliggörande om att flergångsalternativet överhuvudtaget är tillgängligt är superviktigt. Eftersom förordningen ställer krav relaterat till detta så tror vi att kommunernas uppföljning och tillsyn kan göra stor skillnad, säger Albin Johansson på Vytal.
Förbud mot engångsplastförpackningar om du äter på plats
Inom några år kommer serveringar i alla EU:s medlemsstater behöva erbjuda flergångsförpackningar för mat och dryck. Detta på grund av en ny EU-förordning om förpackningar – Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR). Enligt PPWR blir det från och med 2030 även förbjudet att servera mat och dryck som äts och dricks på plats i engångsplastförpackningar.
_________________________
Bakgrund
Sedan 1 januari 2024 gäller nya regler för de som serverar mat och dryck i engångsmuggar och engångsmatlådor som innehåller plast. Enligt förordningen om engångsprodukter ska de nu kunna erbjuda mat och dryck i återanvändbara muggar och matlådor. Den som tillhandahåller färre än 150 muggar eller matlådor per dag omfattas inte av kraven, men redan nästa år sänks gränsen till 75 stycken. Lagen säger även att serveringsställena måste informera sina kunder om plastens påverkan på miljön och fördelarna med en minskad förbrukning av engångsmuggar och engångsmatlådor.
Målet med förordningen är att minska engångsprodukters påverkan på miljön. Det handlar både om nedskräpning och att engångsprodukter är ett slöseri med resurser.
Eftersom en engångsprodukt bara används en enda gång och ofta bara några minuter innan den slängs är det ett dåligt val för miljön. Även engångsprodukter av papper innehåller ofta plast, och plastskräp som hamnar i natur och hav är ett växande miljöproblem på grund av den långa nedbrytningstiden.
I Sverige är målet att förbrukningen av engångsmuggar och engångsmatlådor som innehåller plast ska ha minskat med hälften 2026 jämfört med förbrukningen 2022. Siffrorna från 2022 kan vara lågt räknade till följd av effekter från Coronapandemin.
Sedan 1 januari 2024 är även plastmuggar i mer än 15 % plast förbjudna, vilket också ska leda till lägre förbrukning av engångsmuggar.
Effekten av de nya kraven syns inte ännu i statistiken eftersom den gäller för 2022 och 2023.
// Extern skribent: Håll Sverige Rent
LÄS ÄVEN:
Den vita ”prillan” en ny miljöbov (publ. 12 november 2024)
Skräpbarometern avslöjar svenskarnas beteenden och åsikter (publ. 20 september 2024)