En ny studie som bygger på nationella data från Sverige ger starka belägg för att juridiskt könsbyte hos personer med diagnosen könsdysfori är stabilt över tid. Återvändande, så kallad reversering, sker i färre än en procent av fallen.
− Vi såg att den stora majoriteten av de personer som genomgår ett juridiskt könsbyte inte återvänder från beslutet. Bland de 2 467 personerna i studien som genomfört ett juridiskt könsbyte ändrade endast 21 personer tillbaka till könet de hade fått vid födseln. Sannolikheten för att ett juridiskt könsbyte ska förbli stabilt efter tio år uppskattas till nästan 98 procent, säger Kristen Clark som är studiens försteförfattare.
Ny kunskap i debatten om detransition
Studien bygger på folkbokföringsregistret och patientregistret och analyserar data från perioden 2013–2023. Forskarna följde samtliga personer som under dessa år fick en könsdysforidiagnos och kunde då se vilka som genomförde ett juridiskt könsbyte, samt hur många som eventuellt senare återvände till det kön som registrerades vid födseln. Under hela perioden ändrade endast 21 personer tillbaka från ett juridiskt könsbyte.
För att beräkna sannolikheten att ett könsbyte förblir stabilt använde forskarna en så kallad Kaplan-Meier-överlevnadsanalys. Det är en statistisk metod som ofta används när inte alla deltagare följs lika länge. Utifrån det insamlade materialet visade analysen att sannolikheten för att ett juridiskt könsbyte består efter tio år är nästan 98 procent.
− Även om den offentliga och kliniska diskussionen kring ånger och detransition har vuxit under de senaste åren har det inte funnits jättemånga studier som visar hur vanligt det är. Vår studie bidrar med högkvalitativa data och en bättre förståelse av hur stabilt ett juridiskt könsbyte faktiskt är. Resultaten tyder på att det på populationsnivå är ovanligt att återvända från ett juridiskt könsbyte, och att det inte har blivit vanligare nu jämfört med vad man sett i äldre svenska studier, säger Kristen Clark.
Mer forskning kan fånga in orsakerna bakom ånger
Enligt forskarna behövs fler studier för att få veta mer om erfarenheterna hos icke-binära individer, eftersom det svenska folkbokföringssystemet endast erbjuder binära könsalternativ, antingen man eller kvinna. Därför är det oklart hur studiens resultat kan tillämpas på den icke-binära populationen. Ytterligare forskning behövs också för att undersöka de mångfacetterade orsakerna bakom de sällsynta fallen av återvändande.
Samtidigt menar forskarna att studien kan bidra till att ge transpersoner bättre vård.
− De här resultaten kan ge värdefull vägledning både i vården, i politiska diskussioner och i samtal med patienter, eftersom de bygger på tillförlitliga data om könsidentitet över tid, avslutar Kristen Clark.
// Extern skribent: Uppsala universitet
