Det visar en ny studie där forskarna har undersökt hur sömnbrist påverkar proteiner kopplade till hjärt-kärlsjukdomar. Studien är ledd från Uppsala universitet och publiceras i tidskriften Biomarker Research.
– Dessvärre upplever nära hälften av alla svenskar ofta störd sömn, något som är vanligare vid till exempel skiftarbete. Därför ville vi försöka hitta mekanismer som påverkar hur sömnen kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att i slutändan kunna identifiera möjligheter till att motverka problemen, säger Jonathan Cedernaes (bilden), läkare och docent vid Uppsala universitet, som lett studien.
Kronisk sömnbrist är ett växande folkhälsoproblem och har i stora befolkningsstudier kopplats till ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer. Hjärthälsan påverkas av ett samspel mellan flera livsstilsfaktorer: förutom sömn även kost och träning. För att man i den aktuella studien skulle kunna renodla sömnens effekter, standardiserades många förhållanden i laboratoriemiljön, till exempel kost och fysisk aktivitet.
Så genomfördes studien
I studien deltog 16 unga, friska och normalviktiga män. Samtliga hade normala och goda sömnvanor. Deltagarna vistades vid två separata tillfällen i ett sömnlaboratorium, där både måltider och aktivitetsnivåer var strikt standardiserade. Vid ena tillfället fick deltagarna en normal mängd sömn tre nätter i följd, medan de vid det andra tillfället bara fick runt fyra timmars sömn varje natt. Vid båda tillfällena togs blodprover morgon, kväll och i samband med ett intensivt träningspass.
Inflammatoriska proteiner ökade av sömnbrist
Forskarna mätte nivåerna av cirka 90 proteiner i blodet och kunde se att flera som är kopplad till ökad inflammation steg vid sömnbrist. Flera av dessa proteiner är sen tidigare även kopplade till en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar, som till exempel hjärtsvikt och kranskärlssjukdom.
– Många av de större studier som har gjorts på kopplingen mellan sömnbrist och risken för hjärt-kärlsjukdomar har ofta fokuserat på lite äldre individer. De har redan en förhöjd risk för sådana sjukdomar. Det var därför intressant att proteinnivåerna ökade på samma sätt hos yngre och tidigare helt friska individer, bara efter några få nätters sömnbrist. Det betyder att det är viktigt att betona sömnens betydelse för hjärt-kärlhälsa redan i yngre åldrar, säger Jonathan Cedernaes.
Träningens effekt kan påverkas av sömnbrist
Fysisk träning gav ett något annorlunda svar efter sömnbrist. Mängden av flera viktiga proteiner ökade i samma utsträckning. Även de proteiner som kan kopplas till positiva effekter av träning, ökar alltså även vid för lite sömn. Forskarna har tidigare visat att träning vid sömnbrist kan resultera i en något ökad belastning på hjärtats muskelceller.
– Med den här studien ökar vi förståelsen för hur mängden sömn spelar roll för hjärt-kärlhälsa. Det är viktigt att poängtera att man i studier också har visat att fysisk träning åtminstone kan motverka vissa av de negativa effekter som försämrad sömnhälsa kan orsaka. Samtidigt är det inte så att träning kan ersätta de funktioner som sömn fyller, säger Jonathan Cedernaes.
”Vill bidra till att utveckla bättre riktlinjer”
Det återstår att undersöka hur dessa effekter ser ut hos kvinnor, äldre individer, personer med hjärtsjukdom eller andra sömnvanor. Vår fortsatta forskning på området kan förhoppningsvis framöver bidra till att utveckla bättre riktlinjer för hur sömn, träning och andra livsstilsfaktorer samverkar i förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar, avslutar Jonathan Cedernaes.
//Extern skribent: Uppsala universitet
LÄS ÄVEN:
• Christian Benedict är sömnforskaren som ser vaket på sömnen (Publ. 4 maj 2019)
• För lite sömn ökar risken för typ 2-diabetes (Publ. 7 mars 2024)
