F&V —Ny fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS -

7 december 2025

F&V —
Ny fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS

Kategorier: BEHANDLING, FORSKNING OCH VETENSKAP, HJÄRNAN, MEDICIN, NEUROLOGI, SJUKDOMAR

FORSKNING OCH VETENSKAP

En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen.

Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom. Läkemedelsstudien är den största som hittills utförts i Norden. ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och Umeå universitet – som i drygt 30 år forskat på ALS orsakad av förändringar i SOD1-genen – medverkade med 18 patienter i studien vilket var fler än något annat medverkande sjukhus. Även patienter från Karolinska universitetssjukhuset deltog.

Resultat från studien presenterades på fredagen vid en stor årlig konferens för ALS och andra motorneuronsjukdomar – The International ALS/MND Symposium i San Diego i USA – och de indikerar att SOD1-antikroppen bromsade sjukdomsutvecklingen. Bland annat mättes effekt på rörelseförmåga, lungfunktion och överlevnad. Även mätningar av halten av neurofilament, en viktig biomarkör för graden av pågående nervskada, visade positiv effekt.

Peter Andersen, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare vid neuro-huvud-halscentrum vid Norrlands universitetssjukhus, är huvudansvarig forskare i Sverige för studien:

– Detta är den första fas 2-studien som utvärderar ett läkemedel riktat mot SOD1-sporadisk ALS och ALS-patienter med mutationer i SOD1-genen. Studien gjorde det möjligt för oss att noggrant bedöma patientsäkerhet, farmakokinetik och samtidigt inhämta tidiga signaler om biologisk effekt på sjukdomen. Studien markerar ett viktigt steg i utvärderingen av den terapeutiska potentialen hos läkemedlet för möjlig användning hos patienter med olika varianter av ALS. Resultaten stöder hypotesen att felveckat SOD1-protein kan spela en mer generell roll vid flera typer av ALS-sjukdom, säger Peter Andersen och fortsätter:

– Resultaten är intressanta men behöver reproduceras i en större patientgrupp för att bekräftas. Det är min förhoppning att en större fas 3-studie som innefattar fler patienter och över längre tid snart kommer att genomföras. Den kommer att ge oss bättre kunskap om långtidseffekterna av läkemedlet och omfattningen av den kliniska effekten vi observerar i den genomförda fas 2-studien. I dag finns inga offentliga uppgifter om en eventuell kommande fas 3-studie. Vi kommer meddela så fort vi får ny information som kan delas med allmänheten, fortsätter Peter Andersen.

Det nya läkemedlet är en så kallad monoklonal antikropp som är specifik för felveckat SOD1-protein. I drygt 15 år har schweiziska biotechbolaget Neurimmune forskat för att ta fram en ny behandling inriktad mot ALS orsakad av felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS har i perioder fungerat som rådgivare. Den specifika SOD1-antikroppen som använts i studien (AP-101) upptäcktes när forskare i Schweiz sökte en förklaring till varför vissa personer blir mycket gamla utan att utveckla sjukdom i nervsystemet. Forskarna upptäckte att en liten grupp kärnfriska äldre människor hade bildat olika så kallade auto-antikroppar mot felveckade former av proteiner som kan orsaka några av våra vanligaste hjärnsjukdomar. De presenterade teorin att dessa auto-antikroppar skulle kunna ha en skyddande effekt mot ALS, Alzheimers, Parkinsons med flera sjukdomar.

Om läkemedelsstudien

Under 2022–2025 har en precisionmedicinsk fas 2-läkemedelsprövning utförts vid ett mindre antal universitetsjukhus i Europa, Korea, Kanada och USA. Sponsor av studien är bolaget AL-S Pharma AG som ägs av schweiziska biotechföretaget Neurimmune och amerikanska läkemedelsbolaget Lilly.

Studien inkluderade drygt 70 ALS patienter. Under studiens första sex månader fick patienterna placebo eller aktiv antikropp (AP-101) genom en intravenös spruta i armen var tredje vecka. Under de efterföljande sex månaderna fick alla inkluderade patienter antikroppen.

En tredjedel av de medverkande patienterna hade mutation (genförändring) i genen som kodar för SOD1 och två tredjedelar hade diagnosen sporadisk ALS-sjukdom.

Studieresultaten visar en gynnsam effekt av behandling mot felveckat SOD1-protein. Effekten observeras både hos patienter där ALS-sjukdomen orsakas av en mutation i SOD1-genen och hos patienter som inte har en ärftlig förändring i SOD1-genen och så kallad sporadisk ALS-sjukdom (sALS).

Effekten är störst hos patienter med en mutation i SOD1-genen. Ytterligare och längre studier behövs för att bekräfta resultaten, avslutar Umeå universitet sitt pressmeddelande.