Bakom framgångarna står de båda grundarna Lars Lannfelt och Pär Gellerfors samt vd:n Gunilla Osswald på bolaget BioArctic. Nu tilldelas de Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris.

”Genom banbrytande forskning och starkt affärsmannaskap har de bidragit till en viktig innovation i kampen mot Alzheimers sjukdom.” Så lyder delar av motiveringen när Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris delas ut till de två grundarna och vd:n på BioArctic.

− Jag är väldigt glad och stolt. Det känns både roligt och hedrande att få det, säger Lars Lannfelt, professor emeritus vid Uppsala universitet och en av BioArctics grundare.

Arktiska mutationen ledde till bolaget BioArctic

Alzheimers sjukdom orsakas av att proteinet amyloid-beta veckar sig fel och bildar så kallade protofibriller som skadar nervcellerna. Lars Lannfelt lyckades redan på 90-talet visa att protofibrillerna spelade en viktig roll i sjukdomsförloppet. Det upptäcktes genom studier av en norrländsk släkt med en ärftlig mutation som gav ökad risk för Alzheimers. Lars Lannfelt kunde se att familjen hade en förändring i arvsmassan, senare kallad ”den arktiska mutationen”, som ledde till en ökad bildning av protofibriller. Upptäckten gav honom nya idéer om hur sjukdomen skulle kunna behandlas.

Några år senare lyckades Lars Lannfelt ta fram en antikropp som kunde angripa protofibrillerna. Han hörde då av sig till den tidigare kollegan Pär Gellerfors.

− Lars ringde mig för att han visste att jag hållit på med patent. Sedan sa han: Jag har en väldigt bra idé. Ska vi starta ett bolag och göra ett läkemedel mot Alzheimers sjukdom? Då sa jag självklart, berättar Pär Gellerfors som har en doktorsexamen från KTH och är medgrundare av BioArctic.

De båda grundarna lyckades få till ett samarbete med det japanska läkemedelsbolaget Eisai. Sedan dess har de arbetat tillsammans och utvecklat det antikroppsbaserade läkemedlet Lecanemab.

Säljs i tio länder

Idag är det över 20 000 patienter som behandlas med Lecanemab − det första läkemedlet på marknaden som i kliniska studier visat sig bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.

− Min drivkraft har alltid varit att få hjälpa patienter med bättre läkemedel och det är fantastiskt att känna att vi nu hjälper patienter runt om i världen. Det är en ynnest att ha fått jobbat tillsammans med Lars och Pär för att förverkliga deras vision, tillsammans med kollegorna på BioArctic, säger Gunilla Osswald som har en doktorsexamen från Uppsala universitet och varit vd för BioArctic sedan 2014.

Läkemedlet är godkänt i tio länder, däribland USA, Japan och Kina. Gunilla Osswald säger att ytterligare 17 länder och regioner, däribland Europa, håller på att utreda om det ska få säljas.

− Vi väntar och hoppas på ett godkännande i Europa. Efter det hålls pris- och subventioneringsdiskussioner och det brukar ta ungefär ett år. Så vi hoppas på en lansering nästa år.

Vill skapa ett svenskt läkemedelsbolag

Om så blir fallet har BioArctic avtalat med Eisai om att tillsammans med dem få sälja läkemedlet i Norden. Därför har de redan nu har de öppnat dotterbolag i Norge, Danmark och Finland. Att få sälja själva har hela tiden varit viktigt för grundarna.

− En vision som jag och Lars har haft hela tiden är att vi vill bygga BioArctic till ett ’riktigt läkemedelsbolag’, som både forskar och säljer, säger Pär Gellerfors.

Både han och Gunilla Osswald har tidigare jobbat på svenska läkemedelsbolag som inte längre har huvudkontoren kvar i Sverige. Även Lars Lannfelt minns hur värdefullt det var att ha läkemedelsbolagen nära under 80- och 90-talet. Pär Gellerfors fortsätter:

− Sverige hade en jättestor läkemedelsindustri. Och sen kom förfallet. Ägarna behöll inte kontrollen över aktierna och i stort sett alla bolag försvann. Vårt mål är att försöka ändra på det här genom att stanna i Sverige och skapa ett bolag som blir signifikant.

Sett till hur Bioarctic utvecklats de senaste åren är de på god väg. Förutom läkemedlet mot Alzheimers har de utvecklat en liknande behandling mot Parkinsons sjukdom som nu testas på patienter.

− Det var bara Pär och Lars när de grundade bolaget. När jag kom in så var det knappt 20 anställda. Och nu är vi runt 130 anställda och världsledande inom att göra selektiva antikroppar mot felveckade proteiner. Vi ligger också långt fram med en teknologi för att bättre föra in läkemedel i hjärnan via, något vi kallar BrainTransporter. Det är fascinerande att ett svenskt bolag har lyckats utvecklas på det här sättet, säger Gunilla Osswald.

Tror att Alzheimers sjukdom kan botas

I takt med att läkemedlet mot Alzheimers sjukdom har blivit tillgängligt i allt fler länder, har forskningen fortsatt för att göra det bättre. Lecanemab, som idag ges via infusioner på klinik, kommer snart att kunna tas subkutant, alltså hemma av patienten själv på samma sätt som diabetiker tar sitt insulin.

− När läkemedlet kan ges subkutant en gång i veckan underlättar det förhoppningsvis behandlingen för patienterna eftersom de då kan ta den i hemmet. Men vi fortsätter också att jobba med nya läkemedelsprojekt, och jag tror faktiskt att vi kommer kunna stoppa sjukdomen helt i framtiden, säger Lars Lannfelt.

// Extern skribent: Sandra Gunnarsson, Uppsala universitet

OM INNOVATIONSPRISET

Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris tilldelas en eller flera personer som på ett avgörande sätt bidragit till att framgångsrikt omsätta en upptäckt eller innovation, baserad på forskning eller utbildning vid Uppsala universitet, till framgångsrik kommersialisering eller implementering med betydande samhällsnytta.

Priset instiftades 2021. Prissumman på 500 000 kronor har möjliggjorts genom donationer från stiftelsens tio stiftare.

Motivering

2025 års mottagare av Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris har framgångsrikt adresserat ett växande globalt hälsoproblem. Genom banbrytande forskning och starkt affärsmannaskap har de bidragit till en viktig innovation i kampen mot Alzheimers sjukdom. För deras enastående insats att ta en akademisk upptäckt hela vägen till ett godkänt läkemedel med potential att förändra livet för miljontals människor, tilldelas priset Lars Lannfelt, Pär Gellerfors och Gunilla Osswald.