DJUR & NATUR —
Positiv utveckling för vitryggig hackspett

FÅGLAR
Den akut hotade vitryggiga hackspetten har på många håll i Sverige fått bättre livsmiljöer och fågelpopulationen har ökat.

Nu har Länsstyrelsen i Uppsala län sett över och justerat åtgärdsprogrammet, på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Många aktörer är aktiva i arbetet.

Inventering av häckning, röjning av gran, ringbarkning av björk och omställning av hela landskap till lövskog har ingått bland åtgärderna för att gynna den vitryggiga hackspetten.

– Nu har vi på många håll fått tillbaka bättre livsmiljöer än vi hade när arten minskade, säger Pavel Bina, koordinator för Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper på Naturvårdsverket.

Vitryggig hackspett, som är en akut hotad art i landet, har sedan 2005 ett åtgärdsprogram. Målet är att få tillbaka en livskraftig population, som hänger samman med de som finns i Norge, Finland och Ryssland. Åtgärderna fokuserar på att stärka livsmiljöerna, som för vitryggens del handlar om lövskogsrika landskap, med revir om 100–150 hektar koncentrerad lövskog med gott om död lövved.

Allt sedan arten minskade kraftigt i landet har det funnits ett starkt engagemang för att lyckas få trenden att vända. Ideella organisationer, skogsbolag och myndigheter arbetar med att bevara vitryggig hackspett. Nu finns en lång erfarenhet av att bevara och bygga upp lövmiljöer. Samverkan, tålamod och åtgärder är nyckelfaktorer för att lyckas.

– Arbetet för vitrygg är ett gott exempel på hur många olika aktörer jobbar mot samma mål, det är roligt att lyfta fram i tider där skogsfrågorna ofta beskrivs som polariserade, säger Ellen Salomonsson, Skogsstyrelsens samordnare för arbetet.

Inströmning från Finland

Tyngdpunkten för arbete har hittills varit i Mellansverige. Under den senaste programperioden ökade antalet fåglar i landet tack vare en inströmning från Finland, över havet till Norrlandskustens lövskogar. Nu har en justerad strategi för kommande fem år tagits fram. Nyheter är att ökat arbete längs just Norrlandskusten och även södra Sveriges lövrika landskap ska utredas för ett eventuellt mer aktivt arbete på lång sikt. I Mellansverige fortsätter arbetet. Mest insatser ska göras i de områden där fåglar förekommer, samtidigt som det är viktigt att bygga upp och förvalta lövskogar i ett större geografiskt område för att på sikt nå de uppdaterade målen.

– Vi ser att vitryggig hackspett börjar hitta till de fina lövskogsmiljöer som byggts upp sen arbetet inleddes. Med tanke på hur mycket som hänt under den förra programperioden ska det bli otroligt spännande att följa utvecklingen, säger Maria Forslund, Länsstyrelsen i Uppsala län och nationell koordinator för åtgärdsprogrammet.

Unikt för åtgärdsprogrammet är att ansvaret är gemensamt för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Nu är inriktningen för de kommande fem åren beslutad och en ny programperiod inledd.

– Finland har haft en så framgångsrik utveckling att åtgärdsprogrammet lades ned. Det är inte ofta man som chef hoppas på nedläggning, men i detta fall vill vi gärna följa Finlands fotspår, men givetvis först när vi har en säkerställd framtid för populationen, säger Staffan Norin, Skogsstyrelsen.

Fakta om vitryggig hackspett

Vitryggig hackspett kallas ofta paraplyart, eftersom insatser för arten gynnar många andra arter med liknande behov. När vitryggig hackspett har det bra, har vi lyckats återskapa landskap som gynnar omkring 200 andra arter.

Arten behöver lövrika skogar med stor mängd död lövved. Minskningen av arten beror på en omfattande minskning av livsmiljö. Förr fanns vitryggig hackspett bland annat i uppväxande skog efter skogsbränder och i tidvis översvämmade skogar. Idag finns många av de mest lövrika miljöerna i igenväxande jordbruksmarker, i bryn och kantzoner längs sjöar och vattendrag.

Internationellt sett lever arten i många olika skogar. I Sverige är det framför allt lövskogar med asp, al, sälg och björk som har de större skalbaggslarver som är vitryggens basföda, men även ädellövskogar med exempelvis ek är betydelsefulla.

Några värdefulla bidrag som markägare kan göra är att:

  • Bevara lövskogar, genom frivillig avsättning eller formellt skydd.
  • Lämna hänsyn till lövmiljöer vid avverkning.
  • Sköta lövmiljöer för att bevara och utveckla dem.
// Extern skribent: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

LÄS ÄVEN >>
Så skräpigt bor Sveriges fåglar
[publ. 21 mars 2024]

Fler nyheter

DJUR & NATUR —
Positiv utveckling för vitryggig hackspett