Det gäller både fasaden och hela inredningen där färgsättning, dekoration, konstföremål och möbler till stor del är kvar precis som när huset invigdes. Det visar en ny avhandling om universitetshuset i Uppsala, där antikvarie Anna Hamberg har kartlagt och redovisat allt kopplat till byggnaden.

– Det är spännande att se hur allt var tänkt från början och hur mycket det är som inte blev som ursprungsplanen. Till exempel den monumentala väggmålningen som planerades för väggen ovanför entrén till aulan. Där var det tänkt att visa scener ur universitetets historia, men där är det i dag är helt tomma fält, säger Anna Hamberg, som nyligen disputerat på en avhandling om universitetshuset i Uppsala.

Universitetshuset i Uppsala invigdes den 17 maj år 1887. I en ny avhandling har Anna Hamberg, som är antikvarie vid universitetets museum Gustavianum, studerat husets arkitektur och utformning. Hur såg planen ut för universitetshuset? Vad var det för ideal som rådde vid tiden för uppförandet? När byggnaden stod färdig var den på många sätt annorlunda än vad arkitektens ursprungstanke hade varit. Hur kom det sig?

Kunskapens ljus tydligt tema

För att förstå varför byggnaden formgavs och dekorerades som den gjorde, drar Anna Hamberg trådar tillbaka till antiken.

– Sökandet efter kunskapens ljus är det övergripande symboliska temat i byggnaden – dekorationsmåleriet med draken i stora kanslerrummet är ett tydligt exempel. Centralt finns en drake och en faun. De symboliserar hur okunskapen motas bort av en yngling med spjut. Det ynglingen skyddar är kunskapens ljus i form av en stjärna på ett standar. Universitetet har även en stor samling av gipsavgjutningar av statyer från antiken. I dag kan vi se delar av samlingen en trappa upp i stora hallen, säger Anna Hamberg.

”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”

Fasaden är det många som känner igen, med de fyra allegoriska kvinnogestalterna som symboliserar de fyra fakulteter som fanns när huset var nytt: teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska. Insidan är kanske mest känd för 1700-talsjuristen Thomas Thorilds kända citat: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”.

– Även det kan tolkas som att betraktaren ska söka kunskapens ljus.

Hela trapphallen domineras av ett golv av engelsktillverkade så kallade tiles, som tillsammans med takhöjden och takkupolerna skapar ett speciellt rum. I avhandlingen beskriver Anna Hamberg hur det vid tiden för byggandet kom fram nya tekniska möjligheter som bidrog till att denna typ av fascinerande miljöer kunde skapas.

Arkitekten specialritade möbler

En möbel som hon lyfter fram särskilt är en av aulans katedrar, som fortfarande används som högtidsmöbel en gång om året vid professorsinstallationen. Precis som många andra av husets möbler är den specialritad av husets arkitekt Herman Teodor Holmgren. Under sin treåriga studieresa i Europa vistades han i Paris och tillbringade där stor del av tiden i det stora museet Louvren. Där visades då liksom nu ”Ceres tron” i marmor som den franske kejsaren Napoleon (1769-1821) tagit dit som krigsrov. Att Holmgren använt tronen i Louvren som förlaga går att anta då likheterna med hans möbelritningar till universitetshuset är slående.

Rik dekorering visar status

Anna Hamberg berättar i avhandlingen om hur arkitekten byggde in den akademiska karriärstegen i byggnadens utformning. Rummen placerades olika och dekorerades i olika omfattning för studenter och professorer. Lärosalarna hölls sparsmakade utan dekorering eller konst på väggarna medan rum där professorer och rektor vistades var mer påkostade.

Ett viktigt och konkret resultat av avhandlingen har varit att känsliga och unika arkitektritningar som finns i universitetets arkiv har kunnat konserveras och bättre bevaras till eftervärlden. De har även publicerats på den digitala plattformen Alvin och är därmed tillgängligt för både allmänheten och för vidare forskning. En del av detta material ställs tillfälligt ut på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.

– Uppsalas universitetshus har ett kontinuitetsvärde med få motsvarigheter i Sverige, väl värd att bevara. Det är också inspirerande att byggnaden fortfarande används till sitt ursprungliga ändamål: akademisk vardag, ceremonier och fest, avslutar Anna Hamberg.

// Extern skribent: Uppsala universitet