• SAMERNAS NATIONALDAG • FIRANDE | Uppsala / Stockholm / Länsstyrelsen i Stockholm / Upplandsmuseet 
.
UMLN inleder: Den 6 februari firar samerna traditionsenligt sin nationaldag vilket uppmärksammas runt om i landet. I Uppsala och Stockholm genom bland annat en fotoutställning på Upplandsmuseet, högtidligt firande på Skansen etc. //Redaktionen 

>>


STOCKHOLM:

Den 6 februari är samernas nationaldag, gemensam för alla samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Dagen firades första gången 1993 samtidigt som FN:s internationella urbefolkningsår officiellt öppnades.

Liksom alla nationella minoriteter* har samerna under historien trängts undan och osynliggjorts. Ända fram till mitten av 1900-talet fördes till exempel en skolpolitik med förödande konsekvenser. Barnen, som oftast bara kunde samiska, fick endast prata svenska i skolan. De fick lära sig att deras språk och kultur inte var värt någonting.

Under Samerådets konferens i Helsingfors 1992 beslutades att samernas gemensamma nationaldag skall vara den 6 februari. Nationaldagen firades för första gången 1993 samtidigt som FN:s internationella urbefolkningsår officiellt öppnades.

Under samernas nationaldag hissas den samiska flaggan utanför Länsstyrelsen. Skansen i Stockholm högtidlighåller samernas nationaldag vid samevistet.

Hos Sameföreningen i Stockholm kan du se vad som händer här nästa vecka med anledning av samernas nationaldag. Vad sägs om en tur till Tensta konsthall den 6 februari? Du kan också ta del av flaggceremonin i Stadshusträdgården på morgonen.

UPPSALA:
I fotografiets tid – resor i Sápmi är en resa i Samernas värld och en resa i fotografiets historia (se ex. bilden ovan). Denna utställningen som visas på Upplandsmuseet tar sin utgångspunkt i en samling bilder tagna av läraren och amatörfotografen Rolf Ärnström (1914–1997).

Som lärare kom Rolf Ärnström till Lannavaara sameskola år 1942, och stannade i området i sex år.
I likhet med flera av tidens tongivande dokumentärfotografer använde han sin nyinköpta småbildskamera för att utforska och förstärka sina möten med världen och människorna. Eleverna i småskolan blev hans viktigaste motiv.

I stark kontrast till Rolfs bilder står några fotografier tagna under expeditioner till Sápmi 1868 och 1871 som leddes av Gustaf von Düben (1822–1892), professor i anatomi i Stockholm och en av de främsta representanterna för dåtidens vetenskapliga rasforskning.

Lotten von Düben följde med som fotograf på sin makes resor. Porträtten, fotograferade efter ett bestämt schema, skulle utgöra ett vetenskapligt komplement till skallmätningar och insamlingen av kranier som var ett av expeditionens syften. Men fältarbetet resulterade även i den första etnografiska beskrivningen på svenska om samisk kultur: Om Lappland och lapparne, utgiven 1873.

Andra bilder i utställningen, tagna något senare än von Düben men kring förra sekelskiftet, har journalistens, etnografens eller turistens blick, utifrån.

En fotografisk bild är inte bara en bild av någon, men också på någon.
I utställningen visas fotografier från 1863–2010.
Den tittar närmare på förhållandet mellan fotografi, kultur, makt och identitet.
Vem fotograferade Sápmi – när och för vilka syften?

Utställningen är producerad av Norges arktiske universitetsmuseum och visas mellan den 6 februari och 16 augusti på Upplandsmuseet. 

_______________________________

* OM: nationella minoriteter
Sverige har fem erkända nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid, i princip lika länge som staten Sverige har funnits. Samerna, som dessutom är ett urfolk, har varit här ännu längre, kanske flera tusen år.

År 1999 beslutade en enig riksdag att judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar skulle få status som nationella minoriteter i Sverige. Det blev ett erkännande. I januari 2010 förstärktes rättigheterna för de nationella minoriteterna genom en ny lag som också omfattar minoritetsspråken.

I samband med att den nya lagen trädde i kraft blev Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget huvudansvariga för att samordna och följa upp hur Sveriges minoritetspolitik genomförs i landet. Länsstyrelsen i Stockholm följer också upp, analyserar och redovisar hur lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk implementerats i myndighetens interna och externa insatser.

Från den 1 januari 2019 revideras lagen så att rättigheter och skyldigheter stärks ytterligare. Kommunerna blir då till exempel skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete och dessa ska på begäran kunna lämnas ut till den myndighet som har uppföljningsansvar för lagen.

<<
_____________________________________________________________

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.