Trots det har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Var sjätte niondeklassare lämnade i år grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. För många av dessa elever är det ett godkänt betyg i matematik som saknas för att nå behörighet. Skolverket har följt niorna med slutbetyget F i matematik bakåt i tiden. Nästan hälften hade betyget F i matematik i årskurs 6 och bara en fjärdedel klarade alla nationella delprov i årskurs 3.

– Det visar att många elever som inte når godkända betyg i matematik har haft svårigheter redan tidigt under skolgången, i vissa fall så tidigt som i lågstadiet. Det tyder på att skolan många gånger brister i sitt arbete med att ge eleverna det stöd de behöver och har rätt till för att nå målen, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Få elever har fått tidiga stödinsatser

Trots dessa tidiga tecken på svårigheter för många av eleverna med slutbetyget F i matematik, fick bara 60 procent av dessa elever särskilt stöd någon gång under sin grundskoletid. De som har fått stödinsatser har i de flesta fall fått det under ett enskilt år och särskilt stöd har ofta satts in i de senare årskurserna. 

– Det är allvarligt att det särskilda stödet ofta sätts in först i högstadiet. Då kan det vara för sent. Forskning visar att elever som får stöd tidigt har större chans att lyckas i skolan och nå målen, säger Sanna Vent.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram ett digitalt material till skolorna för att ge stöd i arbetet med att ta reda på om en elev är i behov av särskilt stöd. Innehållet utgår från skollagen och Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram: Stöd till skolor för utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

Utvecklingsområden

Det pågår en översyn av hur arbetet med stöd och särskilt stöd i skolan ska förbättras i den statliga utredningen En förbättrad elevhälsa. Skolverket ser positivt på att detta ses över men bedömer också att följande punkter behöver prioriteras för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid:

• Arbetet med garantin för tidiga stödinsatser förstärks på skolorna så att elever tidigt i skolgången kan få det stöd de behöver och har rätt till.
• Skolhuvudmän analyserar sina behov av och förstärker tillgången till specialpedagogisk kompetens, i synnerhet i förskoleklassen och lågstadiet.
• Skolhuvudmän ser över behovet av och skapar bättre förutsättningar för kompetensutveckling för lärarna för att de på bästa sätt ska kunna stödja elevers kunskapsutveckling i språk och matematik.
• Det behövs etablerade rutiner och arbetssätt kring överlämning för att bättre möta elevers behov vid övergångar mellan skolor och stadier. Detta eftersom statistiken visar en tydlig nedgång från årskurs 6 till årskurs 7 av andelen elever som får särskilt stöd, vilket kan vara ett tecken på att det finns brister i överlämningen mellan skolor och stadier.

Här hittar du rapporten: Skolgången för elever med slutbetyg F

Fakta: Elevens rätt till särskilt stöd
Om en elev riskerar att inte uppfylla de kriterier för kunskaper som framgår av kursplanerna, ska eleven ges stöd. Stödet kan ges i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om detta inte är tillräckligt, ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, som innebär mer omfattande insatser.

Om en elev är i behov av särskilt stöd så ska eleven få det. Det är rektorns ansvar att ett åtgärdsprogram utarbetas där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas.

•

Extern skribent: Skolverket