Slänger du avfallet i naturen kan främmande och invasiva växter och smådjur i värsta fall ta över och sprida sig vidare.

Parkslide, vresros, blomsterlupin, parksallat, sidenört och jätteloka känner många till. De sprider sig aggressivt och skapar problem i naturen på många håll. Några andra exempel på främmande arter som länsstyrelsen noterat och fotograferat i Uppsala län: Vintergröna i ett tätortsnära naturreservat i Håbo, jättebalsamin längs en stig nära ett villaområde i Östhammar, svarthuvad snigel som följt med krukväxter ut i ett skogsbryn i Älvkarleby och blekbalsamin som täcker stora ytor av marken i ett område nära Uppsala som tidigare använts som tipp för trädgårdsavfall.

En del trädgårdsarter är redan idag väl rustade för svenska förhållanden och klarar att sprida sig i vår natur. Andra arter har svårt att sprida sig, men skulle kunna överleva några år på den plats där de har hamnat, i väntan på bättre förutsättningar.
– Med tiden och ett förändrat klimat kommer allt fler främmande arter klara av att överleva i vår natur, samtidigt som andra arter som är viktiga för den biologiska mångfalden riskerar att konkurreras ut. Det här är ett problem som förstärks genom olovlig dumpning av trädgårdsavfall, oavsett om det sker avsiktligt eller inte, säger Artur Larsson som är chef på naturskyddsenheten vid Länsstyrelsen Uppsala län.

Fråga på din återvinningscentral för råd om hur du ska hantera ditt trädgårdsavfall.
– Det är också bra att vara påläst innan du påbörjar bekämpning av invasiva arter som finns i din trädgård eller i närområdet. Ta reda på så mycket du kan om den invasiva arten, annars riskerar problemen att förvärras, säger Artur Larsson.

Fakta om främmande och invasiva arter

Främmande arter, som direkt eller indirekt fått hjälp av människan för att komma till Sverige, kan ibland utgöra ett bekymmer och i värsta fall ställa till stora problem. Vissa arter trivs helt enkelt för bra i sin nya miljö och kan påverka inhemsk biologisk mångfald eller orsaka stora socioekonomiska skador. Sådana arter brukar kallas invasiva arter.

SLU Artdatabanken (Länk till annan webbplats). har bedömt risken för invasivitet hos cirka 1 000 främmande arter. Vissa främmande arter medför låg risk. Vintergröna och blekbalsamin får båda den högsta riskklassen ­– mycket hög risk. Jättebalsamin får också den högsta riskklassen. Svarthuvad snigel var inte känd i Sverige när riskklassificeringen gjordes och har därför ännu inte riskklassificerats. Arbetet med att ta fram en uppdaterad risklista pågår just nu.

BILDEN: Jättebalsamin, vintergröna, svarthuvad snigel och blekbalsamin är exempel på främmande arter som med människans hjälp hamnat i naturen, och i flera fall brett ut sig på andra arters bekostnad.

•

Extern skribent: Länsstyrelsen Uppsala län | 2024-07-12