0 0
Read Time:2 Minute, 33 Second
SVERIGE | Pollinering / Naturskyddsföreningen

>>

 

För att ekosystemet och matproduktionen ska fungera, behövs blomrika miljöer som vilda bin och andra pollinatörer trivs i. Eftersom många av dessa miljöer har försvunnit behöver de återskapas, och därför lanserar Naturskyddsföreningen nu projektet ”Världens längsta blomsteräng”. Målet är att hjälpa pollinatörerna och stärka den biologiska mångfalden, samtidigt som föreningen vill slå ett Guiness-världsrekord med hjälp av kommuner, vägföreningar och privatpersoner.

 

I Sverige är de livsviktiga pollinatörerna hotade. Tittar vi enbart på Sveriges vilda bin är en tredjedel på väg att försvinna. Det beror framförallt på att betes- och ängsmarker har minskat med 75 procent de senaste hundra åren, enligt Jordbruksverket.

– Pollinatörerna är beroende av betes- och ängsmarker. Ett ohållbart jord- och skogsbruk, igenväxning av landskapet och användandet av kemiska bekämpningsmedel har bidragit till att pollinatörerna har trängts bort. Man brukar säga att vi har pollinatörerna att tacka för var tredje tugga mat och därför är vi oroade över pollinationernassituation, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. 

 

För att bidra till att vända den negativa utvecklingen startar nu Naturskyddsföreningen projektet ”Världens längsta blomsteräng”. Projektet görs med stöd av Svenska Postkodlotteriet och riktar sig till såväl privatpersoner som kommuner och lokala vägföreningar över hela Sverige. Målet är att tillsammans sätta ett Guiness-världsrekord för världens längsta blomsteräng genom att återskapa pollinatörernas naturliga livsmiljöer.

 

– Naturskyddsföreningen har många lokala kretsar runtom i landet som redan är involverade i projektet och som kan bidra med expertis och hjälp för att få igång arbetet. De kan till exempel identifiera områden som är särskilt lämpliga för en äng, exempelvis längsmed vägkanter, säger Isak Isaksson, sakkunnig inom biologisk mångfald på Naturskyddsföreningen.

 

Vägkanter längs både cykelbanor och bilvägar är särskilt viktiga platser för projektet. Vägkanterna i Sverige bildar tillsammans en 600 000 kilometer lång sträcka och enligt Artdatabanken kan rätt skötsel göra att rödlistade arter frodas och sprids i de miljöerna.

– Vägkanterna har potential att bli till paradis för biologisk mångfald, så länge de inte klipps för tidigt på året och för ofta. Det räcker ofta med att klippa vägkanterna en gång per år, efter blomningen i slutet av augusti eller början av september. Om det finns invasiva arter som blomsterlupiner, bör man klippa fler gånger under säsongen. Man spar också pengar genom att klippa mer sällan, säger Isak Isaksson.

 

Av de 600 000 kilometer långa vägkanterna är målet att minst 1 000 kilometer ska bli blomrika. De kommuner, vägföreningar och privatpersoner som ansluter sig till projektet och vill bidra till att sätta ett nytt världsrekord kan registrera sina blomrika vägkanter på naturskyddsforeningen.se/varldens-langsta-blomsterang/

 

 

Extern skribent: Naturskyddsföreningen

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.