0 0
Read Time:2 Minute, 9 Second
Forskning och vetenskap / Uppsala universitet

>>

 

Astronomiforskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder, gjort en ny stor kartläggning av Vintergatan genom att studera närmare två miljarder objekt.

 

Med hjälp av data, som bygger på observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia* under 34 månader, har forskarna kunnat rekonstruera Vintergatans utveckling under miljarder år bakåt i tiden och även fått information om hur Vintergatan kommer att utvecklas i framtiden.

Det nya med denna studie är att de data som samlats in har gett en tredje hastighetsdimensionen i Gaiakartan över vår galax, radialhastigheten, det vill säga med vilken hastighet objekten rör sig mot eller bort från oss. Utöver det har man även fått specifik information om stjärnornas grundämnessammansättning. Detta innebär att man nu kan använda Gaiadatan för att studera Vintergatans dynamiska och kemiska utveckling. Den nya kartan över Vintergatan ger också information om objektens position, hastighet och rörelseriktning, ljusstyrka och temperatur.

Bengt Edvardsson, Ulrike Heiter och Andreas Korn vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, har bidragit med data om temperatur, massa, storlek, ålder och metallhalt, det vill säga den genomsnittliga halten av grundämnen tyngre än helium, för 470 miljoner stjärnor och de specifika halterna av 12 olika grundämnen i ca 5 miljoner stjärnor. Det har de gjort med hjälp av forskning kring fysikaliska modeller av stjärnspektra, kvalitetssäkring av data genom jämförelse med olika observationer och beräkningsmodeller.

Den internationella forskargruppen har även kommit fram till att det finns över 5 000 stjärnor som har egenskaper som är väldigt lika de som solen i vårt solsystem har. Stjärnorna kan vara intressanta att studera mer ingående för att förstå hur vanliga solens och solsystemets egenskaper är jämfört med andra stjärnor och även möjligheter till liv på andra platser i universum.

Med hjälp av stjärnornas massor och radier har forskarna väldigt noggrant kunnat bestämma massa och radie för kända exoplaneter. Dessa har kunnat jämföras med vad planetmodeller förutsäger och på så sätt är det möjligt att ta reda om planeterna mestadels består av till exempel is, järn, bergarter, eller är en blandning av dessa, på motsvarande sätt som jorden.

 

*Fakta om Gaia

Rymdteleskopet Gaia skapar den mest exakta och kompletta flerdimensionella kartan över vår galax, Vintergatan. Det är nu tredje gången som Gaia presenterar en större mängd data, DR3 (Data release 3). Sedan Gaia skickades upp i rymden 2013 har det tidigare släppts data 2016 och 2018 och den första delen av det här tredje datasläppet, EDR3 (Early Data Release 3) gjordes 2020.

 

Extern skribent: Uppsala universitet • 2022-06-13

 

 

 

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.