0 0
Read Time:2 Minute, 24 Second
EKONOMI / Uppsala universitet

 

Redaktionella nyhetsvärderingar kan påverka de ekonomiska konjunktursvängningarna – även om informationen som förmedlas är korrekt. En anledning är att rapporteringens fokus kan hamna på sektorer som inte är representativa för ekonomin i stort. En ny studie visar att rapporteringen kan förklara uppemot 20 procent av konjunktursvängningarna i BNP och 40 procent av konjunktursvängningarna i arbetslösheten. I en vetenskaplig artikel i American Economic Review, beskriver forskare från Uppsala universitet en ny modell som kan förklara skeendet.

 

– Nyhetsmedier är inte bara passiva förmedlare av ekonomisk information, utan kan också direkt påverka konjunktursvängningarna genom sitt urval av vad som rapporteras, säger Stefan Pitschner, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av studiens författare.

Individuella företag tar anställningsbeslut baserat på hur stor efterfrågan på deras produkter förväntas vara, och konjunktursvängningarna kan uppstå därför att många företag tar anställnings- och produktionsbeslut baserat på nyhetsrapporteringen.

– Om nyhetsmedier systematiskt väljer att rapportera sensationella nyheter som inte är representativa för ekonomin i stort kan det påverka både arbetslöshet och ekonomisk tillväxt. Den typen av rapportering kan göra företagen alltför optimistiska eller pessimistiska jämfört med vad den faktiska konjunktursituationen innebär, även om rapporteringen är sanningsenlig och korrekt. Det i sin tur, kan påverka hur många de anställer och hur mycket de bestämmer sig för att producera, säger Stefan Pitschner.

Forskargruppen har utvecklat en teoretisk modell som gör det möjligt att förstå de olika mekanismerna och analysera de ekonomiska variationerna som kännetecknade till exempel den djupa lågkonjunkturen i USA 2008-2009. Under krisen fokuserade amerikanska nyhetsmedier främst på några få sektorer som upplevde svårigheter, som till exempel bilindustrin och finanssektorn. Det skedde på bekostnad av rapportering om utvecklingen inom andra sektorer som gick relativt bra, vilket gjorde företagen alltför pessimistiska, något som sannolikt väsentligen förvärrade krisen.

 

I artikeln presenteras modellen av hur media påverkar anställnings- och produktionsbeslut. Författarna har konstruerat en ny databas över hur nyhetsmedier rapporterade om olika sektorer under åren 1988 – 2018. Modellen har kalibrerats för att både efterlikna den faktiska strukturen på den amerikanska ekonomin och den ekonomiska nyhetsrapporteringen i amerikanska medier. Modellen kan förklara hur konjukturen, nyhetsrapporteringen och företags förväntningar på efterfrågan samverkar. Den visar att icke representativ nyhetsrapportering kan förklara upp till 20 procent av konjunktursvängningarna i BNP och upp emot 40 procent av konjunktursvängningarna i arbetslösheten.

Studien visar vilken roll media kan spela i ekonomin och i förlängningen vikten av att beslutsfattare och andra är medvetna om medias roll och på olika sätt kompenserar för detta för att ge företagen en mer rättvisande bild av den ekonomiska situationen.

– Till exempel om Riksbanken märker att nyhetsmediers rapportering av ekonomin är mer negativ än vad den faktiska konjunktursituationen kan rättfärdiga, kan de i sin egen kommunikation kompensera för detta genom att peka på de sektorer i ekonomin som det går relativt bra för, avslutar Stefan Pitschner.

 

Extern skribent: Uppsala universitet • 2021-12-23

 

 

 

 

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.