0 0
Read Time:3 Minute, 28 Second

KLIMAT & MILJÖ / MAT / WE WFFWCT —

 

Världens livsmedelsförsörjning är en av vår tids stora ödesfrågor. Men hur gör man om man vill konsumera mat på ett sätt som är bra för såväl medmänniskor som planeten? I podden Schysst Mat tacklar We Effects generalsekreterare Anna Tibblin och Mästerkocksveteranen Sigrid Bárány matlagningens och världens stora frågor.

 

– Vad vi äter är avgörande för vår framtid. Med podden Schysst Mat vill We Effect väcka engagemang och sprida kunskap om rätten till mat ur ett globalt perspektiv. Vi vill göra det lätt att göra rätt, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect.

Nästan hälften av de livsmedel som konsumeras i Sverige är importerade: vi handlar spanska tomater, sydafrikanska apelsiner och brasilianskt kött. Var maten än produceras påverkas människor och miljö. Jordbruket ger arbetstillfällen och försörjning, men kan också leda till avskogning, försurning och hälsofarliga utsläpp av bekämpningsmedel.

Till exempel är växthusgasutsläppen från den mat vi äter i dag cirka 1,8 ton CO2-ekvivalenter per person och år, nästan dubbelt så mycket som utsläppen från den privata bilkörningen. En majoritet av dessa utsläpp sker utanför våra landsgränser.

I podden Schysst Mat länkar programledarna Anna Tibblin och kocken Sigrid Bárány samman världens stora frågor med hemmakockens perspektiv och möjligheter. Till sin hjälp tar de en rad kunniga gäster som delar med sig av såväl de senaste forskarrönen som inspirerande recept. Bland gästerna finns kokboksförfattaren Zeina Mourtada, Världsnaturfondens matexpert Anna Richert och Dagens Nyheters Latinamerikakorrespondent Henrik Brandao Jönsson.

– Schysst mat för mig både smakar gott och gör gott. Då menar jag dels att det är mat som tas fram på ett sätt som värnar om vår planet och våra medmänniskor, men också att det är mat som är god och trevlig att äta tillsammans, säger Sigrid Bárány.

Lanseringen av podden sker på Baljväxtens dag, den 10 februari. Dagen inrättades av FN för två år sedan i syfte att lyfta baljväxternas fördelar för hållbar livsmedelskonsumtion och livsmedelstrygghet. Det första avsnittet av Schysst Mat heter också ’Kan bönan rädda världen?’ och handlar om varför och hur vi bör göra baljväxter till en större del av vår kost.

– Att producera hållbar mat är en av de största utvecklingarna som mänskligheten står inför. Vi äter väldigt mycket mindre baljväxter i dag än vad som krävs för en hållbar livsmedelskonsumtion, säger Malin Jonell, miljöforskare vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet, i avsnitt 1.

Övriga avsnitt i poddens första säsong tar exempelvis upp frågor som hur vi värnar om den livsviktiga myllan, vilken roll bin spelar för våra livsmedel, om ekologiskt alltid är bäst, och hur vi orienterar oss bland de certifieringar som finns i handeln.

Utöver sitt vardagsjobb som generalsekreterare på We Effect är Anna Tibblin en välkänd radioröst i P1:s Tankar för Dagen. Sigrid Bárány är kock, kokboksförfattare och Sveriges Mästerkocksveteran, som bland annat tidigare hörts i podden Matsamtalet.

 

FAKTA: Baljväxtens dag, 10 februari

  • Baljväxtens dag inrättades av FN för två år sedan i syfte att lyfta baljväxternas fördelar för hållbar livsmedelskonsumtion och livsmedelstrygghet.
  • FN ser en ökad konsumtion av baljväxter som ett viktigt bidrag för att uppnå de globala hållbarhetsmålen.
  • Baljväxter som bönor, ärter och linser har relativt låg klimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter.
  • Baljväxter berikar jorden genom att omvandla kväve från luften till näring och kräver därmed lite konstgödsel.
  • Baljväxter är basmat och en viktig källa till inkomst för många småskaliga bönder i världens låginkomstländer.
  • Baljväxter är rika på protein och fibrer, har lågt glykemiskt index och låg fetthalt. De är också rika på B-vitaminer, järn, kalcium, fosfor, zink, magnesium och antioxidanter.

(Källa: FN m.fl.)

 

FAKTA: Vad vi äter påverkar världen

  • Knappt 40 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan kommer från svenska utsläpp. Resten sker utanför våra landsgränser.
  • Knappt 40 procent av den mark som tas i anspråk för att producera mat vi äter i Sverige ligger i Sverige. En relativt stor andel av betesmarkerna finns i utvecklingsländer.
  • Endast 17 procent av veterinära antibiotika orsakad av svensk matkonsumtion kommer från svensk produktion och 70 procent från europeisk produktion.
  • Drygt 13 procent av de bekämpningsmedel som används för att producera den mat vi svenskar äter sker i inhemskt jordbruk.

(Källa: Naturvårdsverket)

 

Extern skribent: We Effect

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.