ONLINE / MÖTEN / (UAS) —

 

Coronapandemin har bidragit till en kraftig ökning av digitala vårdbesök på Akademiska sjukhuset, från 453 stycken 2019 till drygt 14 700 i fjol. Under 2020 genomfördes flest videovårdmöten inom psykiatri följt av barnsjukhuset och rehabilitering/smärtcentrum. Utvecklingen har påskyndats av ambitionen att minska risken för smittspridning, men det handlar också om att möta önskemål från patienter om ökad flexibilitet och tillgänglighet.

 

Både patienter och personal har efterfrågat möjligheterna att mötas digitalt. Eftersom vi redan tidigare hade förberett för en ökning av digitala mötesformer inom psykiatrin gick det fort att införa under 2020, säger Åsa Törnkvist, biträdande verksamhetschef för psykiatri på Akademiska sjukhuset.

I fjol hade psykiatrin totalt 11 307 digitala vårdbesök jämfört med 158 året innan. På mottagningar har man goda erfarenheter av tekniken, framförallt för uppföljning och bedömningssamtal samt för möten och samverkan.

– Det är fantastiska siffror som Akademiska presenterar. Att kunna nyttja digitala lösningar så att vi ökar tillgängligheten för våra invånare och samtidigt ökar produktiviteteten genom att färre uteblir från sina besök är oerhört positivt. När man vant sig att göra vårdbesök digitalt kommer det bli en normal vårdform. Digitala lösningar kan bidra till att förbättra kvalitet, patientsäkerhet och tillgänglighet, ge en mer jämlik vård och effektivare användning av resurser, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen.

Enligt Åsa Törnkvist fungerar digitala vårdbesök för många patienter, även i behandling, men hon betonar att det finns patienter som upplevt det jobbigt att se sig själva i appen.

– Då har videosamtal ofta ersatts med vanliga telefonbesök. Sedan finns det en grupp patienter inom psykiatrin som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap eftersom man inte lärt sig allt som går att göra med mobiltelefoner och datorer. Vi tittar just nu på möjliga insatser för att ge den gruppen insatser för ökad digital delaktighet och kunskap, säger Åsa Törnkvist.

En satsning som gett stor effekt är neuropsykiatrins webbtidbok som införts för att underlätta vårdkontakterna för patienter med ADHD, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ofta har svårigheter med framförhållning, struktur, tidspassning och planering. I fjol utökades satsningen till att gälla även läkemedelsgenomgång hos läkare. Webbtidboken har minskat väntetiden till vård. Endast två procent som bokar tid själva uteblir från besök.

Åsa Törnkvist nämner också att appen Min Hälsa är säker och integrerad i verksamhetens journalsystem.

– Jag bedömer att digitala arbetssätt är här för att stanna. En kombination av fysiska och digitala vårdbesök är nog det optimala för många. Vissa patienter måste personalen träffa fysiskt, till exempel för vissa nybesök och för läkemedelutdelning som sker varje dag. Snart har vi förhoppningsvis också en bra digital lösning för gruppbehandling, berättar Åsa Törnkvist.

Även barnsjukhuset har haft en markant ökning av videovårdbesök, från 166 stycken 2019 till 1 286 i fjol. De flesta av barnspecialistmottagningarna har ökat sina videobesök. Situationen med covid-19 har påskyndat en omställning som var i sin linda innan pandemin.


 Ambitionen har varit att undvika nedstängning och uppskjutna besök, att bibehålla tillgängligheten för att förhindra att barn försämras och behöver söka akutsjukvård med större risk för smitta, berättar Åsa Neumann, tillförordnad sektionschef för specialiserad pediatrik.

Istället för avbokningar har mottagningarna ställt om till telefon eller videobesök. Tack vare detta har man hållit undan en vårdskuld och bibehållit korta väntetider. Det är framförallt vård som kräver anestesiresurs som fått skjutas upp. Dessutom har digitala lösningar möjliggjort för läkare att sköta inbokade mottagningsbesök trots att de haft symtom eller ingått i en riskgrupp.

– Den mottagning som mest anammat detta arbetssätt är Uppsala Centrum för Cystisk Fibros, som har en stor andel regionpatienter (även vuxna i riskgrupp). Tack vare omställningen har mottagningen kunnat erbjuda en kontinuerlig vårdkontakt och undvikit att patienterna exponeras för smitta på mottagningen, säger Charlotta Atuma, avdelningschef för specialiserad pediatrik.

 

Extern skribent: Akademiska sjukhuset

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.