MARINBIOLOGI / VÄRLDSNATURFONDEN —

 

En tredjedel av världens broskfiskar – som hajar och rockor – klassas nu som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista. Den första hajen (Carcharhinus obsoletus) kan redan kan ha utrotats, varnar IUCN. Nedgången för hajarna är en allvarlig varningssignal och nu måste vi agera, säger WWF.

 

– Vi har sett en alarmerande nedgång de senaste två decennierna på grund av ohållbart och illegalt fiske. Omedelbara åtgärder behövs från världens länder för att vända utvecklingen. Hajarna måste få ökat skydd och fångsterna minskas eller förbjudas, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF Sverige.

 

Hajar och rockor har utvecklats under 400 miljoner år och tillhör evolutionens äldsta arter. Inför uppdateringen av IUCNs globala rödlista, som kom före jul, har forskarna gjort en specialsatsning och undersökt statusen för 420 hajarter. Av dem har 154 arter nu klassas som sårbara, starkt hotade eller akut hotade (mer än en tredjedel). Bland dem finns fyra arter av hammarhaj (Sphyrna), fyra arter av ängelhaj (Squatina) och jättemantan (Mobula birostris).

 

Hajar och broskfiskar är snabbt på väg att bli en av de mest hotade grupperna av ryggradsdjur. För tjugo år antogs en internationell handlingsplan för hajar och 2014 fördes flera arter upp på CITES-konventionens lista, men läget är fortsatt kritiskt.

 

– Beslutsfattarna har inte gjort tillräckligt för att stoppa överfisket. Vi behöver skala upp kontrollen, bygga upp bestånden av de mest hotade arterna och begränsa fångsterna i kombination med skydd av deras livsmiljöer. Ett positivt exempel är Fiji som lyckats minska trycket på hajarna i sina vatten genom fiskeförbud i skyddade områden, säger Inger Näslund.

 

Pigghajen är enligt SLU Artdatabanken klassad som akut hotad i svenska vatten och finns bland annat i nordöstra Atlanten, inklusive Kattegatt och Skagerrak. Den migrerar både på djupet och geografiskt och tycks trivas i varmare vatten. Pigghajen får inte fiskas eller landas enligt EUs-lagstiftning – men importerad pigghaj har sålts i Sverige. Alla arter av hajar och rockor har rött ljus i WWFs Fiskguide.

 

Situationen är också kritisk för alla fem arter av floddelfiner i världen.

Den sydamerikanska tucuxi-delfinen, som lever i Amazonas flodsystem, låg tidigare i kategorin kunskapsbrist men klassas nu som starkt hotad. Det innebär att alla floddelfiner riskerar utrotning. De fastnar och drunknar som bifångst i fiskenät och deras livsmiljöer fragmenteras av vattenkraftsdammar. Floderna de lever i förorenas och tillgången på mat minskar.

 

– Det är verkligen sorgligt att se den här negativa utvecklingen för floddelfinerna som är extraordinära djur. Det är helt avgörande för deras fortlevnad att vi agerar kraftfullt och minskar hoten från oss människor, säger Stina Nyström, marin naturvårdsexpert på WWF Sverige.

 

WWF samarbetar med regeringar, forskare och lokalsamhällen för att bevara tucuxin och har bidragit med data och studier som den uppdaterade rödlistan baseras på.

 

Delfinerna är viktiga indikatorer för tillståndet i några av världens största floder; Amazonfloden, Ganges, Indus, Irrawaddy, Mekong och Yangtze – floder som otaliga arter och hundratals miljoner människor är beroende av för sin överlevnad.

 

Fakta om hajar: Hajar är en av tre grupper broskfiskar med över 500 kända arter. Valhajen Rhincodon typus kan bli 10-20 meter lång medan den minsta hajen, dvärgkäxan Etmopterus perryi inte blir större än 20 cm. Vithajen Carcharodon carcharias är världens största rovhaj med en längd på 5,9 meter. Efterfrågan på hajfenor till hajfensoppa och traditionell asiatisk medicin har gjort att många populationer minskat kraftigt och cirka 100 miljoner hajar – eller 3 hajar per sekund –uppskattas   dödas varje år.  Många dör som bifångst. Makohaj, blåhaj och rävhajar fiskas mycket hårt i riktat fiske.

 

Pigghajen som finns i svenska vatten blir knappt 1 meter och föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. En kull består av upp till 32 ungar. Den är kraftigt överfiskad i europeiska vatten och används bland annat till maträtten fish and chips.

 

Rödlistan har tre hotkategorier: Akut hotad (CR), starkt hotad (EN) och sårbar (VU). Övriga klassificeringar är: Livskraftig, Kunskapsbrist, Nära hotad och Utdöd.

 

Arternas status bedöms utifrån fem kriterier. A: populationsminskning B: litet utbredningsområde, populationen är fragmenterad eller minskar C: populationen är liten och minskar D: populationen är mycket liten   E: kvantitativ riskanalys.

 

 

Extern skribent: Världsnaturfonden | 2021-01-21

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.