0 0
Read Time:2 Minute, 37 Second

LITTERATUR / UPPSALA UNIVERSITET —

Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays” som tryckts av det internationella vetenskapsförlaget Brill.

Bakom boken står Forum för turkiska studier, som invigdes i oktober 2013, i samarbete mellan forskare med olika ämnesinriktning inom humaniora och samhällsvetenskap.

– Under åren har Forum verkat för tillkomsten av en miljö för forskning om Turkiet och andra turkisktalande områden med särskilt vikt på Centralasien i ett brett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare på området, säger Éva Á. Csató.

Hon utnämndes till professor i turkiska språk vid Uppsala universitet 2004 och blev Sveriges första professor inom ämnet. I dag är ämnet turkiska språk ett etablerat forskningsämne vid Uppsala universitet med två professurer, mycket tack vare Forum för turkiska studier, menar Éva Á. Csató.

– Forumbildningen har spelat en viktig roll. Just i etableringsfasen var det viktigt att få den uppmärksamheten. Det har varit väldigt fruktbart för oss, med utställningar, föreläsningar och andra aktiviteter.

Digitalisering av turkiskt material

År 2014 lanserades projektet Det osmanska kulturarvet vid Uppsala universitet för att synliggöra universitetets stora samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor, och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. I den första delen av projektet digitaliserades turkiskt material (cirka 4000 bilder) vid Carolina och publicerades på plattformen ALVIN. Den delen av arbetet fick finansiellt stöd av den turkiska regeringen.

– Vi koordinerade projektet och lät under en period en turkisk gästforskare arbeta med katalogiseringen eftersom materialet kräver stor expertis i äldre turkiska skriftspråk, säger Birsel Karakoç, professor i turkiska språk.


Nu kommer alltså en bok
som berättar historien bakom föremålen och hur de kom till Sverige, genom upptäcktsresande och vetenskapsmän. Relationerna mellan Sverige och Osmanska riket var täta och starka under stormaktstiden. En Uppsalaforskare som donerade värdefulla orientaliska manuskript var Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727). Det osmanska riket besöktes även av naturvetare som Frederick Hasselquist (1722-1752), en lärjunge till Carl von Linné. Han gjorde resor i Turkiet och skickade bland annat hem sköldpaddor till Uppsala.

Vill nå en större läsekrets

Boken berättar också historien bakom ämnet turkiska studier i Uppsala, beskriver osmanska och tjagataiska manuskript i Carolinas samlingar, en viktig medelazerbaijdjansk bibelöversättnings äventyrliga resa från Isfahan till Uppsala, betydelsen av orientalisk bildning i den unge prins Karls, sedermera Karl XI, uppfostran och mycket, mycket mer.

– Vårt syfte med boken är att presentera turkiska studier i Uppsala på ett underhållande sätt. Vi vill nå en större läsekrets som intresserar sig för universitetets historia och vetenskapliga upptäckter och forskning i den turkisktalande världen, säger Éva Á. Csató.

Därför har man satsat stort på bildmaterialet och valt ut några av de finaste kartorna och bilderna från Carolina Rediviva. Boken innehåller också reproduktion av en panoramabild över Istanbul från 1670-talet som ligger i en ficka och kan vikas ut.

– De som läser boken kan också titta på bilderna i detalj på nätet och boken kommer ut både som e-bok och på papper, säger Birsel Karakoç.

Happy
Happy
0 %
Sad
Sad
0 %
Excited
Excited
0 %
Sleepy
Sleepy
0 %
Angry
Angry
0 %
Surprise
Surprise
0 %

Average Rating

5 Star
0%
4 Star
0%
3 Star
0%
2 Star
0%
1 Star
0%

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.