BARN & UNGA / DIET / IPSOS ARLA —

40 procent av svenska tonåringar uppger att de äter specialkost. Det är betydligt mer än i Danmark och Finland. Det visar en ny undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Arla. Framförallt är det tonårstjejer som äter specialkost där 46 procent uppger att de följer en viss kost. För många verkar specialkosten vara ett val av livsstil, snarare än strikta riktlinjer för vad man äter.

Flexitariansk, laktosfri, vegetariansk, vegansk eller glutenfri är de olika typer av specialkost som 40 procent av svenska tonåringar säger bäst beskriver hur de äter. Jämfört med våra grannar i Danmark och Finland är det betydligt fler svenska tonåringar som äter specialkost. Motsvarande siffra i Danmark är 23 procent och 30 procent i Finland. Det visar en nordisk undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Arla.

– Att vi ligger högt i Sverige kan bero på flera saker. Ungdomarna i undersökningen uppger till exempel att det är många av deras föräldrar som äter specialkost. Något som självklart påverkar tonåringars val av mat. Många får också sin matinspiration från vänner och influencers. Att många även söker information om kost och hälsa ser vi som något positivt så länge informationskanalerna är riktiga. Om man utesluter delar ur kosten behöver man vara påläst för att inte äta allt för ensidigt och riskera brist på vissa näringsämnen, säger Elin Boll, PhD och nutritionsspecialist på Arla.

Undersökningen visar också att många som uppger att de äter en specialkost inte alltid lever efter den. Till exempel uppgav 36 procent av de som beskriver sig som vegetarianer i undersökningen att de hade ätit kyckling senaste veckan. Något som kanske skulle kunna tyda på att det är vanligt att man uppger en kost som man vill identifiera sig med snarare än en kost som man följer strikt.

– Resultaten här är väldigt intressanta eftersom det tyder på att dieten snarare är en del av identiteten än ett matmönster. Som ung lägger man grunden och det är därför viktigt att äta en varierad kost, att inkludera många olika frukter och grönsaker, fullkornsspannmål, fisk och att få i sig tillräckligt av till exempel kalcium, jod, vitamin B2 och vitamin B12 som bland annat finns naturligt i många mejeriprodukter, säger Elin Boll.

I Livsmedelsverkets rapport Riksmaten Ungdom från 2018 är en av slutsatserna att svenska ungdomar bland annat äter för lite frukt och grönt. Detta trots att det är många som äter en specialkost som till exempel borde innebära ett högre intag av frukt och grönt. I undersökningen säger 32 procent av tonåringarna att de är flexitarianer, vegetarianer eller veganer.

Om Undersökningen
Undersökningen genomfördes av Ipsos. Datainsamlingen skedde mellan den 19 juni och 10 juli 2020. 1500 tonåringar i ett riksrepresentativt urval i Sverige, Danmark och Finland svarade på frågor via webbenkät.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.