HUNGERKRIS / BISTÅND / WE EFFECT —

I spåren av coronakrisen står världen inför den värsta hungerkrisen på 50 år, varnar FN. Samtidigt går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk i fattiga länder. En ny rapport från biståndsorganisationerna We Effect och Vi-skogen föreslår därför ett dubblerat svenskt jordbruksbistånd och mer stöd till hållbar matproduktion.

– Det råder inte brist på mat i världen, det råder brist på rättvisa. Två miljarder människor saknar i dag trygg tillgång till näringsrik mat. I spåren av coronapandemin ökar svälten. Sverige måste bli en starkare aktör mot hungern i världen, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för We Effect och Vi-skogen.

Mot denna bakgrund lanserar biståndsorganisationerna We Effect och Vi-skogen i dag en ny rapport om hungern i världen. Rapporten presenteras vid ett webbinarium där Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete, och Michael Fakhri, FN:s särskilda rapportör för rätten till mat, deltar.

– Rätten till mat handlar om att vi ska få näring, inte bara överleva. Mat ska vara något som gör oss människor starkare fysiskt, men också politiskt och kulturellt, säger FN:s Michael Fakhri.

Rapporten Rättvis mat till alla! visar på hur fattiga människor i länder som Moçambique, Tanzania, Guatemala och Filippinerna inte har råd att köpa tillräckligt med näringsrik mat för att leva ett friskt och produktivt liv. I Moçambique, ett av världens fattigaste länder, har nio av tio invånare inte råd att köpa ett mål näringsrik mat om dagen.

Hungerkrisen existerar trots att många fattiga lägger merparten av sin inkomst på mat. I Tanzania lägger invånarna över 60 procent av den disponibla inkomsten på livsmedel, medan motsvarande siffra för Sverige är 13 procent. Om en genomsnittlig svensk skulle lägga samma andel av sin inkomst på mat som en tanzanier skulle det bli ungefär 12 400 kronor i månaden.

För att hjälpa till att vända utvecklingen rekommenderar We Effect och Vi-skogen att Sverige fördubblar sitt bistånd till jordbruk från dagens 2,6 procent av biståndet till minst 5,0 procent. Sverige bör också bli en stark global röst mot hungern.

Världsbanken har visat att bistånd till jordbruk kan vara upp till fyra gånger så effektivt som bistånd till andra sektorer i att motverka fattigdom och hunger. Ändå har svenskt bistånd till jordbruk minskat från närmare 10 procent av biståndet på 1980-talet till 2,6 procent i dag. Det är långt under EU-nivån och det internationella genomsnittet.

– En värld utan hunger är möjlig. Vi kan verka för allas rätt till mat framförallt genom att stärka upp det småskaliga jordbruket i fattigare länder för en stabilare inhemsk matproduktion nära de som behöver det bäst, säger Anna Tibblin.

FAKTA / Hungern i världen

  • Två miljarder människor har inte trygg tillgång till tillräckligt med näringsrik mat. Det är en fjärdedel av världens befolkning.
  • 690 miljoner människor i världen led av undernäring redan före coronapandemin. FN varnar för att 130 miljoner ytterligare kan drabbas av svält på grund av pandemin.
  • En miljard hungriga finns i Asien, 675 miljoner i Afrika, 205 miljoner i Latinamerika och Karibien, 88 miljoner i Nordamerika och Europa, och 5,9 miljoner i Oceanien.

_______________________
Extern skribent: We Effect

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.