För att göra det enklare för konsumenterna att göra bättre vegoval lanserar nu WWF Vegoguiden. Syftet är att visa vilka växtbaserade varor som har lägst påverkan på bland annat klimatet och den biologiska mångfalden. Grönt ljus får de grova grönsakerna och baljväxterna, exempelvis ärtor, rotfrukter och potatis. Vegetabilier som nötter, kokos och avokado har högre påverkan på planeten.

Enligt WWF:s SIFO-undersökning Klimatbarometern 2020 planerar en av tre svenskar att äta mer vego eller har de redan börjat äta mer vegetariskt för att minska sin klimatpåverkan.

– Det är positivt. För att vi ska klara att leva inom planetens gränser är det nödvändigt att ännu fler äter mer växtbaserat och omställningen måste gå snabbare. Med Vegoguiden vill vi hjälpa vanliga konsumenter att välja grönare och mer hållbar mat, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.

Guiden bedömer vegoprotein, grönsaker, frukt, bär, nötter och spannmål. Med ett trafikljussystem med grönt, gult och orange ljus guidas användaren till vad som är bra att välja ofta – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland. Bedömningen baseras på fyra hållbarhetsaspekter: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vatten. Det vetenskapliga underlaget är framtaget av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU men den sammanvägda bedömningen är gjord av WWF. Guiden ger övergripande generella råd utifrån ursprung och odlingssätt.

– En grundregel är att det bra att välja KRAV-märkt och ekologiskt när man kan. Välj grova grönsaker och baljväxter, exempelvis ärtor, rotfrukter, kål och potatis, som oftast är det bästa valet för planeten, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

Hon menar att begreppet ”mer och bättre vego” måste få större genomslag.

– Denna guide är till för alla, eftersom vi ju alla äter vegetabilier varje dag, som en del av en hållbar kost, fortsätter hon.

De flesta baljväxter, vegokött, spannmål, kål och rotfrukter får grönt ljus i guiden. De toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Svenska gröna ärtor exempelvis är klimatsmarta och billiga, liksom gula ärtor och bönor.

Vegetabilier som faller lite sämre ut i guiden är exempelvis flera sorters nötter, kokos, avokado och banan. Anledningen är bland annat risk för förlust av biologisk mångfald. Odlingen kan ske i naturligt artrika områden eller ha en hög påverkan på vattenresurserna. En annan anledning är hög klimatpåverkan för de vegetabilier som flygs till Sverige.

– Glöm inte att du som konsument har stor möjlighet att påverka vad din butik köper in. Fråga gärna efter hållbara alternativ även inom vego. Och till alla matbutiker och restauranger vill jag rikta en uppmaning: Ta nu chansen att hjälpa konsumenter att göra rätt genom att låta Vegoguiden påverka utbud och skyltning, avslutar Anna Richert.

FAKTA: Vegoguiden

Vegoguiden listar de vanligaste växtbaserade råvarorna och produkter från de länder Sverige importerar mest ifrån.

Guiden tar upp fyra olika kriterier för bedömning:

Klimat

Biologiska mångfald

Bekämpningsmedel

Vatten

Guiden bedömer enligt ett trafikljussystem:

Grönt med stjärna: Ät helst – Bästa valet! Låt gärna detta vara basen på tallriken.

Grönt: Ät gärna – det här är ett bra val!

Gult: Ät ibland – Här kan det finnas lite högre påverkan inom några av områdena. Låt gärna någonting annat vara basen i måltiden och ät hellre detta lite mindre ofta.

Orange: Var försiktig – Här kan det finnas ganska stora problem inom några av områdena. Ät helst inte så stora mängder, och välj gärna något annat.

Resultat:

  • KRAV- och ekoprodukter är generellt bättre val än grödor odlade med konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling gynnas den biologiska mångfalden. Svenska vegetabilier har ofta lägre klimatpåverkan och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
  • Baljväxter – bönor, linser och ärter – är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Även vegokött och bönbiffar av olika slag är bra val. Allt detta får grönt ljus i guiden.
  • Spannmål är generellt klimatsmarta och bland spannmålen och rotfrukterna är det endast ris, quinoa och sötpotatis som inte får grönt ljus, utan gult. Ris är ett spannmål med förhållandevis hög klimatpåverkan som kräver en hel del vatten när det odlas. Detta betyder inte att du aldrig mer ska äta ris – utan att du kanske kan testa något annat ibland, exempelvis svenska matgryn. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
  • Vissa grönsaker och frukter från Europa får gult ljus, om de inte odlats ekologiskt. Det beror på att påverkan på vattenresurserna i södra Europa kan vara lite högre, att användningen av bekämpningsmedel kan vara hög eller att data saknas och i vissa fall att växthus värms upp med fossila bränslen vilket ger en högre klimatpåverkan. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
  • Gurka och tomater i svenska butiker är ofta från Sverige, Spanien eller Nederländerna. I Sverige används huvudsakligen förnybara bränslen i såväl gurk- som tomatodlingar – vilket ger lägre klimatpåverkan jämfört med växthus uppvärmda med fossila bränslen. Svenska icke-ekologiska samt ekologiska gurkor och tomater får grönt ljus.
  • Vegetabilier som får orange ljus är exempelvis flera nötter, kokos, avokado, banan och dadlar. Det beror främst på risken för förlust av biologisk mångfald eller att de kan ha en hög påverkan på vattenresurserna. De ekologiska motsvarigheterna får gult eller grönt ljus.
  • Att vissa grödor får orange ljus kan också bero på att de flygimporteras. Guiden lyfter endast de grödor som vi vet flygimporteras stora delar av året. WWF uppmanar matbutiker att bara ta in grönsaker under de tider på året då de inte behöver flygimporteras. De grödor som lyfts upp i guiden är sparris, haricot verts och sockerärtor som har kort odlingssäsong i Europa och därför ofta flygs in från annat håll.

Mera om WWFs konsumentguider:

  • Vegoguiden ingår i projektet Vego i världsklass som WWF driver med Sveriges Olympiska kommitté. Syftet är att utmana fördomar om vegetarisk mat och träning och att utveckla det vegetariska köket till ett alternativ för fler. Projektet finansieras av Postkodlotteriet.
  • Du hittar Vegoguiden här.
  • Läs om mer hållbara val av fisk och skaldjur i WWF:s Fiskguiden
  • Läs om mer hållbara val av kött, ost och ägg i WWF:s Köttguiden

Artikelförfattare: Världsnaturfonden (WWF)

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.