• FORSKNING & VETENSKAP • TYP 2-DIABETES | Sjukdomar / Farmaceutika / Uppsala universitet (Uu) / Uppsala Akademiska sjukhus (UAS)


>>
Kan ett nytt läkemedel mot typ 2-diabetes ge färre komplikationer i hjärta, njurar, fötter och andra organ än nuvarande standardbehandling? Det ska en nationell behandlingsstudie, SMARTEST, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ge svar på. I studien jämförs standardläkemedlet metformin med så kallade SGLT2-hämmare.

– Enligt tidigare studier har SGLT2-hämmare en mycket god, skyddande effekt på högriskpatienter med typ 2-diabetes som redan haft hjärtkärlsjukdom eller svår njurpåverkan. Här kan man se en 30-40-procentig förbättring. Nu vill vi undersöka hur sådana komplikationer bäst kan förebyggas tidigare, säger Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.

SMARTEST är den största läkemedelsstudien hittills inom diabetesområdet i Sverige. Den genomförs med hjälp av statliga och ideella forskningsanslag.

Ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen har känd typ 2-diabetes och majoriteten drabbas med tiden av komplikationer i framförallt hjärta, njurar, ögon eller fötter, samt även risk att dö i förtid. Symtomen på typ 2-diabetes kommer smygande och det kan ibland dröja flera år innan man kommer till sjukvården. Ungefär var tionde person har redan komplikationer av sjukdomen när de får sin diagnos, exempelvis mögonskador, njur- och nervpåverkan.

– Studiens främsta syfte är att utvärdera vilket läkemedel som är effektivast som basbehandling när det gäller att minska risken för komplikationer. Därför jämförs metformin, som nu är rekommenderad standardbehandling och som förstärker insulinets effekt, med SGLT2-hämmare, en relativt ny läkemedelsgrupp som ökar utsöndringen av blodsocker via njurarna. Vi vill se vilket läkemedel som är bäst eller om de är likvärdiga. Om de nya läkemedlen är effektivare kommer det att leda till ändrade nationella behandlingsriktlinjer, berättar Jan Eriksson.

Studien samordnas från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet och genomförs på vårdcentraler och kliniker över hela landet. Den startade hösten 2019 och beräknas pågå fram till 2024. Närmare 4 300 patienter kommer att inkluderas vid 20-30 centra knutna till universitetssjukhus och vårdcentraler. Patienterna delas slumpmässigt in i två grupper som får endera av läkemedlen, och detta kombineras som alltid med råd om kost och motion. De har antingen nyligen diagnosticerad diabetes eller har haft sjukdomen i maximalt fyra år.

– Till skillnad från det traditionella upplägget i kliniska studier, där patienter följs upp på klinik, så kommer vi att inhämta information om komplikationer etc via patientregister och sjukvården. Till övervägande del kommer patienterna att följas upp av behandlande läkare inom primärvården, avslutar Jan Eriksson.

<<
_________________________________________________________
Artikelförfattare: Uppsala Akademiska sjukhus (UAS) | 2020-06-03

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.