• SVERIGE • NY RAPPORT | Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

>> Upp till 58 procent av Sveriges natur är skyddad. Det visar en ny rapport från LRF som belyser olika nivåer av skydd och sätt att beräkna skyddad natur. Den förklarar även varför Sverige idag med myndigheternas sätt att räkna ändå hamnar på sista plats i EU-jämförelser.

När svenska myndigheter som Naturvårdsverket beräknar skyddad natur inkluderas bara den formellt skyddade naturen, det vill säga naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden och biotopskyddsområden. Summan av dessa är 14,5 procent av Sveriges areal.

Om man istället räknar på liknande sätt som de flesta andra länder i Europa blir andelen skyddad natur betydligt högre, upp till 58 procent. Då ingår förutom formellt skydd också impediment, frivilliga avsättningar, hänsynsytor, strandskydd, biosfärområden, världsarv och riksintressen för naturvård och friluftsliv. 

– Att svenska myndigheter räknar på ett annat sätt än resten av Europa snedvrider bilden av hur mycket skyddad natur vi har i Sverige. Det riskerar att påverka politiska beslut som rör Sverige, både nationellt och på EU-nivå på felaktiga grunder. Det kan innebära stora negativa konsekvenser för utvecklingen av svensk bioekonomi, omställningen till ett hållbarare samhälle och bli en konkurrensnackdel för den gröna näringen, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

I rapporten, som utgår från beräkningar från analysföretaget Metria och LRF, görs flera jämförelser mellan olika sätt att räkna och inkludera eller exkludera olika nivåer av naturskydd.

Ett jämförande exempel är Tyskland som rapporterar 37 procent skyddad natur. Skillnaden är att Tyskland exempelvis tillåter jord- och skogsbruk på mark som räknas som skyddat område. Strikt skydd liknande svenska naturreservat utgör bara några få procent av Tysklands areal.

Under 2020 ska Sverige, liksom andra länder, slutrapportera till FN hur vi lyckats skydda minst 17 procent av naturen. Samtidigt pågår diskussioner inom EU och FN om nya, troligtvis högre, målnivåer.

– När Naturvårdsverket väljer att räkna på ett annat sätt än andra länder, hamnar vi under gränsen för godkänt, vilket gör att regeringen riskerar att ta beslut på felaktiga grunder. Våra beslutsfattare måste förstå olika länders beräkningsgrunder för att kunna ta faktamässiga beslut.

<<
___________________________________________
Artikelförfattare: Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.