FORSKNING | Stora skillnader i personlighetsdrag mellan patienter med social ångest

• SOCIAL FOBI • VETENSKAP | Uppsala universitet (Uu)


Illustrationsbild.
>>
Personer med social ångest har markant avvikande personlighetsdrag än andra. Känslomässig instabilitet och introversion är utmärkande drag. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Plos One.

– Social ångest verkar vara ett problem som är starkt sammanflätad med personligheten men som samtidigt visar stor variation, säger professor Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet som har lett studien.

Forskare har sedan länge letat efter samband mellan personlighetsfaktorer och risken att utveckla psykiatriska sjukdomar. Inom vetenskapen beskrivs personlighet med hjälp av fem väletablerade dimensioner: neuroticism, det vill säga emotionell instabilitet, extraversion som handlar om hur utåtriktad man är, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet – de så kallade Big Five.


Thomas Furumark är professor i psykologi, emotionspsykologi, Uppsala universitet.


En studie från Uppsala universitet, nu publicerad i Plos One, visar att personligheten är starkt sammanflätad med diagnosen social ångest, även kallad social fobi.

I studien deltog 265 personer med diagnosen. De fyllde i omfattande personlighetsformulär, enligt NEO Personality Inventory (NEO-PI-R)-skalan samt Karolinska Scales of Personality (KSP), och jämfördes mot diagnosfria kontrollpersoner och även mot svenska normdata. Personerna med social ångest hade markant avvikande personlighetsdrag med framförallt hög neuroticism, det vill säga känslomässig instabilitet, och introversion, att man är introvert, inåtriktad.

Samtidigt visade studien att det fanns stor personlighetsmässig variation bland de ångestdrabbade individerna där tre personlighetgrupper kunde urskiljas, baserat på klusteranalys av Big Five personlighetsdimensionerna.

Den första gruppen, med prototypisk social ångest, var både höggradigt ängsliga och introverta – vilket ofta ses som grundformen för social ångest. Men dessa individer utgjorde endast en tredjedel (33 procent) av patientgruppen Den andra gruppen (29 procent), med introvert-samvetsgrann social ångest var väldigt introverta men mer måttlig ängsliga och de hade också hög samvetsgrannhet. Den tredje och största gruppen (38 procent) med instabil-öppen social ångest, var ängsliga och känslosamma men nästintill normalextroverta personer som också visade hög grad av personlighetsmässig öppenhet jämfört mot normdata.

– Det är tänkbart att orsakerna till den sociala ångesten skiljer sig åt för de tre grupperna, till exempel när det gäller avvikelser i hjärnans signalämnen och genetiska faktorer. Det kan också vara så att de olika grupperna behöver olika behandlingsinsatser, men det behövs ytterligare studier för att klargöra om det spelar roll och i så fall vilken, avslutar Tomas Furmark.

<<
____________________________________________
Artikelförfattare: Uppsala universitet | 2020-04-30

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.