• PSYKIATRI • PSYKOLOGI | Akademiska sjukhuset (UAS)


Illustrationsbild.

>>
Unga med autism och ADHD kan erbjudas utredning inom BUP betydligt snabbare nu än för ett år sedan. Idag får åtta av tio med remiss ett första besök inom 30 dagar. En förklaring är att man snabbat på processen med remissbedömningar för nybesök. Numera bedöms en femtedel av patienterna direkt av läkare vilket har frigjort psykologresurser. Detta uppmärksammas med anledning av internationella autismdagen 2 april.

– Väntetiderna har minskat markant på kort tid vilket är positivt både för patienter och medarbetare.Första halvåret 2019 fick i snitt 25 procent med remiss ett första besök inom 30 dagar. I december var motsvarande andel drygt 80 procent och det har hållit i sig i år, säger Helena Eriksson, avdelningschef för den neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Akademiska sjukhuset.

Förklaringen menar hon dels ligger i förbättrade patientflöden, men också att man optimerat resurser och sett över balansen mellan ny- och återbesök. Bland annat harman snabbat på processen med remissbedömningar för nybesök.

– Tidigare gjordes nybedömningen enbart av psykolog. Eftersom bedömningen i många fall redan gjorts i skolan kan vissa patienter gå direkt till en läkare utan att träffa psykolog, vilket har kortat köerna. Numera gäller det för en femtedel av nybesöken vilket har sparat mycket resurser – motsvarande cirka 160 psykologbesök, förklarar Helena Eriksson.

Hon konstaterar samtidigt att trycket på verksamheten ökar hela tiden. En utmaning är att antalet barn och ungdomar med autism och ADHD som väntar på första besök och utredning varierar över tid, att remissinflödet är ojämnt fördelat över året.

Neuropsykiatriska enheten är den största mottagningen inom BUP. Här utreds och behandlas framförallt barn och ungdomar med ADHD, men även med autism och tourettes syndrom. Vissa barn med autism får behandling inom habiliteringen.

I likhet med övriga delar av psykiatrin arbetar man med standardiserade vårdförlopp som är en del i värdebaserad vård. Det innebär att varje enhet gemensamt kommer överens om vilka insatser som ska ges till vilka patienter och i vilken ordning.

Helena Eriksson framhåller att arbetssättet gör att vården blir mer rättvis, jämlik och förutsägbar för patienterna. Som exempel nämner hon att det för varje insats finns rutiner dokumenterade i en karta över vårdprocessen som definierar vilka insatser som ska erbjudas patienterna under utredningar och behandlingar. Att veta vad som ska göras underlättar arbetet för personalen.

<<
__________________________________________________
Artikelförfattare: 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.