VÅRDAGJÄMNING | Har du Vårkoll år 2020?

• DJUR & NATUR • ÅRSTIDER | Medborgarforskning / Våren Sveriges lantbruksuniversitet

>>
I dag (läs fredag 20 mars) är det vårdagjämning! Men stora delar av landet har redan fått känna på våren i år, även om vi fått lite bakslag i vädret emellanåt efter det. I år verkar dock våren ha kommit ovanligt tidigt och nått ovanligt långt upp i landet redan. Frågan är hur långt våren ska ha hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen.

Olika vårtecken tar också olika lång tid på sig innan de syns, så även de sydligaste delarna av landet kan uppleva nya vårtecken i Valborg. I Vårkollen vill därför Svenska botaniska föreningen veta hur långt olika vårtecken har kommit i alla delar av vårt land, även hemma hos dig.

Klimatförändringar påverkar vårens ankomst, men variationen år från år är så stor att det kan vara svårt att upptäcka detta. Under de senaste åren har vårtecknen kommit 1-2 veckor tidigare än för hundra år sedan och i år upplever vi att det är extremt tidigt, kanske mer än en månad? Olika arter och olika delar av landet påverkas dock olika.


Medborgarforskning

Du kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp och rapportera en handfull vårtecken. I Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, ställer vi frågan hur långt vårtecknen hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Med alla tusentals observationer av blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning som skickats in från hela landet under de tidigare sex åren då vi har kört Vårkollen, har vi kunnat visa att dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Vi vill nu uppmana alla att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp dessa vårtecken och genast rapportera in dem till www.vårkollen.seså att vi iSvenska botaniska föreningen i samarbete med forskare också får koll på hur det ser ut i år.

– Vi ser att det finns ett stort intresse bland allmänheten för att spana efter vårtecken, på bland annat sociala medier. Vi vill visa att detta också kan komma till nytta för vetenskapen, om deras observationer rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med de observationer som gjordes över hela landet för över hundra år sedan och kan på så sätt få ett mått på hur extrem årets tidiga vår egentligen är, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

<<
_____________________________________________
Artikelförfattare: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.