Till hösten startar en pilotstudie inriktad på unga med cancer vid Akademiska sjukhuset finansierad av Regionalt Cancercentrum Mellansverige (RCC).

Både sjukdomen i sig och dess behandling kan leda till sena komplikationer som påverkar såväl kroppen som den psykiska hälsan, men även personens liv och ekonomi. Långtidsuppföljning av denna patientgrupp är ännu inte standardiserad på samma sätt som för vuxna som haft cancer som barn.

– Vi ser ett behov av att utvidga uppföljningen efter barncancer så att mottagningen även omfattar unga vuxna som haft cancer när de var i åldern 18-29 år. Inom ramen för en pilotstudie ska vi se över möjligheterna och formerna för detta i Uppsala, säger Hanna Mogensen, sjuksköterska på uppföljningsmottagningen vid sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset och forskare inom epidemiologi vid Uppsala universitet.

Förutom att se över förutsättningarna för en utvidgad uppföljningsmottagning i Uppsala så kommer en pilotstudie starta till hösten. I studien inkluderas  10-15 unga vuxna som haft lymfom och testikelcancer. Deltagarna kommer att tillfrågas om nyttan av besöket, samt om de har förslag på förbättringar och förändringar.

Cancer hos unga vuxna är ovanligt och många av de cancerdiagnoser som gruppen drabbas av har god prognos. Detta gör att de flesta patienter har ett långt liv framför sig, men sjukdomen och dess behandling kan leda till sena komplikationer. Sedan tidigare finns ett nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer, men för unga vuxna cancerdrabbade är detta ännu inte standardiserat på samma sätt. Att långtidsuppföljning efter cancer ska inkludera patienter diagnosticerade till och med 29 års ålder finns dock med som ett förslag i den nya uppdaterade nationella cancerstrategin.

– Unga vuxna är en ovanlig grupp i cancervården med specifika behov. Vårdpersonalen kan ha svårt att se den här gruppen eftersom den stora majoriteten av cancerpatienterna är betydligt äldre och har helt andra rehabiliteringsbehov. Därför är det viktigt att kompetensen är samlad och tillgänglig, framhåller Hanna Mogensen och fortsätter:

– Att som ung canceröverlevare få möta personal som har kunskap om personens unika situation kan vara till stor nytta, inte minst att det finns en kontaktyta med experter dit man kan vända sig. Det kan underlätta livet och hjälpa till att förebygga sena komplikationer, eller seneffekter som det också kallas, det vill säga mer eller mindre kroniska förändringar som finns kvar sedan den mest intensiva behandlingen.