SVERIGE | Varannan fiskbutik och var tredje sushibar säljer hotad ål

UTROTNINGSHOTÅL | Handel / Sushi / Restaurang / FISKERI / Världsnaturfonden (WWF)

Ålen har blivit symbol för det ohållbara läget för många fiskbestånd enligt Karin Glaumann (Foto: Erling Svensen/ WWF-Canon).
>>

Ålen är en av våra mest hotade fiskar. Försäljningen inför julen minskar på många krogar och fiskbutiker i Sverige. Men drygt varannan butik och var tredje sushibar fortsätter att sälja den akut hotade fisken. Det avslöjar Världsnaturfonden WWFs rundringning om ålförsäljningen.

Vi välkomnar att allt fler säger nej till den akut hotade fisken, bland annat ser vi en nedgång hos fiskbutikerna. Nu är det dags för sushirestaurangerna att göra samma sak. Varje ål är viktig att skydda. Nolltolerans och ålfiskestopp behövs i hela EU, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

WWF:s granskning av ”Ålen på julbordet” genomfördes första gången för ett tiotal år sedan. Branschen har sedan dess tagit flera steg i rätt riktning. Bland annat har färjerederierna och måltidsleverantörerna valt bort ålen liksom en majoritet av restaurangerna. Ålförsäljningen har länge varit hög hos fiskbutikerna men årets svar visar att ett trendbrott kan ha skett i år – 54 procent av fiskbutikerna säljer ål 2019 jämfört med 67 procent förra året (2018).

– Ålen har blivit symbol för det ohållbara läget för många fiskbestånd. Arten har rött ljus i vår fiskguide, men fortsätter att fiskas trots att den är akut hotad, säger Karin Glaumann, fiskexpert på WWF.

Varannan fiskbutik säljer ål – och var tredje sushibar
Årets rundringning gjordes i november och omfattar 333 fiskbutiker, restauranger, fine-dining krogar, sushibarer, livsmedelskedjor, måltidsleverantörer och färjerederier. 54 procent av fiskaffärerna, knappt 5 procent av restaurangerna och 8 procent av livsmedelskedjorna säljer ål, mest i södra Sverige och i Stockholmsområdet. När det gäller sushibarer serverar 30 procent den hotade ålen. I Skåne, där åltraditionen är stark, säljer två av tre fiskbutiker ål (70 procent) och varannan sushibar (45 procent).

En färsk Kantar Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av WWF visar att 8 procent av svenskarna i genomsnitt ätit ål det senaste året. I södra Sverige är siffran 21 procent.

Att odlad ål skulle vara bättre för miljön håller inte, menar WWF.

– Odlad ål är ung vildfångad ål som sätts i fångenskap och matas för att växa sig stor. Den kommer från ett och samma hotade bestånd, säger WWFs fiskexpert Karin Glaumann.

Politiska åtaganden har tagits för att minska fisket. Ett generellt fiskeförbud infördes 2007 i Sverige, men 187 yrkesfiskare har undantag med särskilda licenser av Havs- och vattenmyndigheten. Ålfisketillstånden får dock inte överföras. 2018 landades 245 ton ål inom det svenska fisket. 

På EU-nivå beslutade fiskeministrarna 2017 om ett tre månaders fiskestopp för fiske efter ål i Östersjön och Atlanten. Från 2018 omfattar fiskestoppet också glasål, fritidsfiske och ålfiske i Medelhavet.

WWF efterlyser totalt ålfiskestopp och åtgärder inom vattenkraften
I december ska ministrarna träffas för att besluta om reglerna för nästa år.      

– WWF vill se stopp av allt ålfiske inom EU tills beståndet återhämtat sig. Går det inte igenom bör det temporära fiskestoppet åtminstone införas under de tre månader som det fiskas mest ål. Flera länder som till exempel Sverige har tyvärr gjort det motsatta, vilket vi är starkt kritiska till, säger Karin Glaumann.

Även kraftbolagen måste ta ett större ansvar. Bland annat krävs vandringsvägar förbi vattenkraftverk, där stora mängder ål dödas varje år. 2017 dödades 141 ton utvandrande blankål i turbinerna.

WWF:s granskning av ”Ålen på julbordet” startade 2008 med uppehåll 2012 och 2015. Underlaget har breddats successivt, från ett 35-tal aktörer till drygt ett 330-tal idag. I år har rundringningen, som sker anonymt, utökats med fine dining-restauranger och sushibarer.

Resultat WWFs ålundersökning 2019
Fiskbutiker: 54 procent säljer ål – jämfört med 67 procent 2018.
Restauranger: Knappt 5 procent jämfört med 12 procent 2018.
Fine-dining krogar: Ny kategori – 9 procent serverar ål.
Sushibarer: Ny kategori – 30 procent säljer ål.
Livsmedelskedjor: 8 procent säljer ål, jämfört med 7 procent 2018.
Rederier: Inga rederier uppger att de säljer ål (samma 2018).
Måltidsleverantörer: Ingen uppger att de säljer/levererar ål (samma 2018)                                             

Av alla tillfrågade aktörer säljer 19 procent ål, vilket är knappt en femtedel. 81 procent säljer inte.  

Trender och resultat 2008-2019
Alla färjerederier har slutat med ål liksom måltidsleverantörer. Antalet restauranger som säljer ål har gått ned från cirka 25 procent till 5 procent. Det innebär att cirka 95 procent inte säljer ål idag. Andelen fiskbutiker som säljer ål har minskat från cirka 90 procent till 54 procent, vilket är en kraftig minskning (cirka 40 procent). Nu säljer drygt hälften av butikerna ål. Av sushibarerna (som inte granskats förut) serverar var tredje ål (2019) och 9 procent av fine dining-restaurangerna.

Fakta:
Den europeiska ålen Anguilla anguilla är akut hotad på Internationella naturvårdsunionens rödlista och hos Artdatabanken. Ålen har rött ljus i WWFs fiskguide.

Invandringen av yngel, ”glasål”, från Sargassohavet är nere på 2-5 procent jämfört med 1970-talet. 2007 införde EU krav på ålförvaltningsplaner. Sverige har infört förbud mot att fiska ål, tagit steg för att öka överlevnaden vid vattenkraftspassager och infört ökad kontroll och stödutsättningar.

I Östersjön fiskar man huvudsakligen på den utvandrande blankålen, som ska tillbaka till Sargasso för att para sig. Vid Atlantkusten mot Frankrike och Spanien fiskas unga ålar, ca 2-3 år gamla som kallas glasål.

Ålen har en spännande livscykel. Den föds på stora djup i Sargassohavet utanför den amerikanska ostkusten, driver med strömmen till östra Atlanten och simmar vidare upp i floder och sjöar i Europa.

Varmrökt afrikansk ålmal, Clarias, (Clarias gariepinus) odlas i vattenbruk inomhus och är ett hållbart alternativ till rökt ål.

<<

_________________________________________________
Artikelförfattare: Världsnaturfonden (WWF) | 2019-12-05

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.