SVERIGE | Arbetet med angrepp av granbarkborrar i skyddade områden

• SKADEINSEKTER • Bekämpning | SCB / Naturvårdsverket
Här sammanfattar Naturvårdsverket läget i naturreservaten med anledning av barkborreangreppen och redovisar genomförda insatser.

Granbarkborre.
>>
Allvarliga angrepp av granbarkborre har drabbat många skogsägare i södra Sverige och borrarna har tagit död på granar motsvarande miljardbelopp. Samtidigt sprids en felaktig bild av att angrepp i skyddad skog, där angripna träd ofta får stå kvar, skulle vara en orsak till de storskaliga skadorna. Så är det inte. Naturreservaten är mer att betrakta som små isolerade öar i ett stort produktionshav och bidrar inte till den stora skadebilden.

Analyser från det hårt drabbade Götaland visar att 97 procent av skogen där granbarkborrar trivs ligger utanför naturreservat och andra skyddade områden. Att äga skog intill ett angripet naturreservat kan i vissa fall vara ett problem för enskilda skogsägare. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna arbetar därför aktivt med att minska risken för att de ska drabbas av spridning. Här sammanfattar vi läget i naturreservaten samt vilka insatser Naturvårdsverket och länsstyrelserna gjort hittills med anledning av barkborreangreppen.

Ett stort problem för skogsnäringen i södra Sverige
Granbarkborren har sedan förra sommaren historiskt höga populationer, betydligt högre än till exempel efter stormarna Gudrun och Per. Åtgärdsarbetet i skogsbruket är mycket omfattande. Södra skogsägarnas inventering i augusti visar att skadorna ökat till den dubbla volymen 2019 jämfört med förra året. Skadorna är koncentrerade till de områden som även tidigare haft de värsta skadorna. Östra halvan av Götaland från Blekinge upp till Sörmlandsgränsen samt området mellan Vänern och Vättern har de allvarligaste skadorna. Även i Stockholm och Uppsala finns stora skador, detta i spåren efter stormen Alfrida.

Angrepp i skyddade områden
Naturvårdsverket tar, tillsammans med Skogsstyrelsen, fram vägledningar till länsstyrelserna för förvaltning av naturreservat som drabbats av stora angrepp granbarkborrar. Vi beviljar också medel till länsstyrelserna för förvaltning av skyddade områden.

I september 2019 har länsstyrelserna lämnat uppgifter till Naturvårdsverket om läget med granbarkborre i naturreservat och nationalparker. Angrepp av granbarkborre i naturreservat är störst i Östergötland, Kalmar och Blekinge. Även Västmanland, Kronoberg och Jönköping har en hel del påverkan, och lokalt i Västra Götaland finns stora angrepp. Objekt med mest omfattande skador finns i Blekinge och Östergötland. Stockholm och Uppsala (och till viss del Sörmland) är påverkade av stormen Alfrida och efterföljande angrepp av granbarkborre. I Norrland förekommer såvitt vi vet inga angrepp av större betydelse i naturreservat.

I de flesta skyddade områden har angreppen av granbarkborre under 2018 och 2019 varit positiv eller neutralt för naturvärdena och bidrar till att syftena med skyddet bibehålls eller uppnås. Detta främst genom att skogarna glesas ut och att död ved tillförs till området. Angreppen från granbarkborren kan i dessa fall sägas vara en del av naturliga ekologiska processer i naturskogar. Enbart i ett fåtal fall per län bedöms det som potentiellt negativt för skyddets syften och handlar då om att naturvärden, knutna till lång kontinuitet av granskog, hotas. Även kalkbarrskogar bedöms känsliga för större angrepp.

Skyddad skog utgör en liten del av granskogarna i Sverige
Officiell statistiken från SCB visar att 6 procent av de produktiva skogarna var formellt skyddade i slutet av 2018. En stor andel av dessa utgörs av fjällskogar medan andelen formellt skyddade produktiva skogar nedanför gränsen för fjällnära skog är knappt 4 procent. I de skyddade områdena finns en mängd olika naturtyper, varav granskog är en mindre andel i södra landets skyddade områden.

För att tydligt beskriva de naturskyddade områdenas roll i landskapet med avseende på granbarkborre har Naturvårdsverket tagit fram data om granskog och barrblandskogar i och utanför skyddad natur. För att fokusera på de granar som är begärliga för granbarkborren har skog över 20 meters höjd skiljts ut. Naturreservat och nationalparker i Götaland som finns inom bekämpningsområdet för granbarkborre innefattar 2,4 procent av den granskog som är begärlig för granbarkborre, ytterligare 0,7 procent finns i biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. 96,9 procent av de begärliga granskogarna över 20 meter finns således utanför naturreservat, nationalparker och naturvårdsområden. Detta innebär att cirka 97 procent av de granskogar som är begärliga för barkborrar ligger utanför skyddade områden.

I Stockholm och Uppsala län, som påverkats av stormen Alfrida, är andelarna högre. Här återfinns 10,5 procent av granskogen över 20 meters höjd i skyddade områden, cirka 90 procent av skogar begärliga för granbarkborren finns alltså utanför skyddade områden.

Konkreta åtgärder i naturreservat
I naturreservat där avveckling av gran, främst i granplanteringar, är en del av skötseln av områdenas naturvärden har avverkningar skett så att det bidragit till bekämpningen av granbarkborre. Dessa åtgärder har påskyndat skötselarbetet i de aktuella områdena, något som därmed indirekt gynnat syftena med skyddet. Dessa avverkningar har omfattat mer än 7 000 m3sk under 2018 och 2019. Länsstyrelserna har jobbat aktivt med frågan om granbarkborrar och har följt upp i princip alla kontakter från markägare som gränsar till naturreservat som varit oroliga för skador på sin skog. Kontakt har skett med mer än 150 markägare i Götaland.

Länsstyrelsen har använt fällor, barkat angripna träd och använt fångstvirke för att minska skador, där det har varit relevant. Sambandet mellan skador i och utanför naturreservat är mycket svårt att bedöma i nuvarande situation. En del åtgärder har genomförts med hänsyn till grannar, främst rör det fällor och barkning för att oskadliggöra angripna träd samt några få åtgärder med fångstvirke.

Under den rådande torkan manade dock Skogsstyrelsen i våras till stor försiktighet och vägledningen till länsstyrelserna var därför att det därför ofta var motiverat att avstå från åtgärder för att oskadliggöra granar i områden där granen är torkstressad. Detta då Skogsstyrelsen bedömde att det kan finnas stor risk att åtgärder leder till större angrepp snarare än bidrar till bekämpning. Då torkstressen lindrades hävdes denna rekommendation i september.

Aktivt arbete med vägledning och kunskapshöjning
Naturvårdsverket har arbetat aktivt med frågan om granbarkborrar under 2018 och 2019. Detta har skett i nära samverkan med Skogsstyrelsen för att säkerställa att myndigheterna har samma problembeskrivning och att principiellt viktiga frågor hanteras på likartat sätt. Vidare har Naturvårdsverkets vägledning till länsstyrelserna baserats på kunskap från Skogsstyrelsen. Naturvårdsverket har haft nära dialog med länsstyrelserna och arbetat aktivt med vägledning och kunskapsförsörjning. Vägledning till länsstyrelserna har skett genom skriftlig vägledning, webbinarium, exkursioner, genom täta kontakter via e-post och telefon och på en gemensam samverkansyta. Samverkan har också skett genom ordinarie kanaler för frågor om skog samt genom deltagande på möten med projektet Stoppa borrarna i Götaland, som drivs gemensamt mellan Skogsstyrelsen och skogsnäringen.

Karta från Skogsstyrelsen över de aktuella områdena[PDF].

<<

__________________________________________________________
Artikelförfattare: Stefan Silfverblad, Naturvårdsverket | 2019-11-07

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.