• OROSANMÄLNINGAR • Socialtjänsten | BARN / Socialstyrelsen
>>
Förra året gjordes sammanlagt 331 000 anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa till landets socialtjänster, vilket motsvarar närmare 1 000 anmälningar om dagen, året runt. Det framkommer i Socialstyrelsens första nationella kartläggning av orosanmälningar som presenteras idag.

Kartläggningen omfattar helåret 2018 och inte mindre än 80 procent av landets kommuner och stadsdelar har deltagit.

– Vi kan konstatera en stor ökning av antalet anmälningar de senaste tio åren, vilket bekräftas av kommunerna där man länge sagt att antalet anmälningar har ökat, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör.

Sammanlagt 180 000 barn berörs
Flera anmälningar till socialtjänsten kan röra ett och samma barn. Kartläggningen visar att sammanlagt 180 000 barn kommit till socialtjänstens kännedom genom anmälningar 2018. Det motsvarar drygt 8 procent av alla barn i landet.

Två tredjedelar av anmälningarna handlar om barn som är 12 år eller yngre och var femte anmälan rör våld i nära relationer. En större andel av anmälningarna rör pojkar, 55 procent.

– Det är vanligare att anmälningarna är relaterade till förälder eller vårdnadshavare än till orsaker som rör barnet självt. Räknar man även in de anmälningar som rör våld i nära relation är hela 60 procent av anmälningarna relaterade till vuxna, säger Therese Olmsäter, projektledare för kartläggningen.

126 000 utredningar inleddes efter orosanmälningar
När en anmälan om barn kommer in till socialtjänsten görs först en så kallad förhandsbedömning. Därefter måste beslut tas om huruvida en utredning ska inledas eller inte. Av samtliga orosanmälningar som gjordes 2018 ledde 126 000, eller 38 procent till att en utredning inleddes.

– Alla anmälningar ska inte utredas, anmälningar är en indikation på oro för hur barnet mår och socialtjänsten gör sedan en bedömning av om en utredning ska inledas. Orosanmälningar är en möjlighet att fånga upp barn som far illa och ge stöd och hjälp så tidigt som möjligt, säger Olivia Wigzell.

Ökad medvetenhet och stärkt barnperspektiv bakom ökningen
För den övervägande delen av de orosanmälningar som görs, närmare 60 procent, svarar polisen, skolan/förskolan samt hälso-, sjuk- och tandvård. Utomstående privatpersoner svarar för knappt var tionde anmälan.

– Tidigare stod polisen för en mycket större andel av anmälningarna. Men ökad kunskap om anmälningsskyldigheten och medvetenhet om barns situation gör att orosanmälningarna nu har ökat också från andra anmälare, säger Therese Olmsäter.

Behov av bättre nationell enhetlighet och likvärdig registrering
När det gäller hur anmälningarna tas om hand – som exempelvis hur registrering, dokumentation och uppföljningar görs – skiljer det sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen ser därför behov av en bättre nationell enhetlighet och en mer likvärdig registrering. Men man konstaterar också att sättet på vilket anmälningarna tas emot har utvecklats och förbättrats.

– För att kunna veta vilka barn som kommer i kontakt med socialtjänsten och hur många av anmälningarna som leder till utredning är det viktigt att fler och regelbundna mätningar eller kartläggningar görs, kanske vartannat eller vart tredje år. På så sätt kan vi följa utvecklingen över tid, säger Therese Olmsäter.

__

FAKTA om orosanmälningar:
  • 80 procent av landets kommuner och stadsdelar deltog i kartläggningen. Lokala resultat redovisas för såväl kommuner som stadsdelar.
  • 331 000 orosanmälningar gjordes i Sverige 2018. 128 000 av dessa (38 procent) ledde till ett beslut om att en utredning skulle inledas.
  • 180 000 barn kom till socialtjänstens kännedom genom anmälningar, vilket motsvarar 8,3 procent av alla barn i åldern 0-17 år.
  • 55 procent av anmälningarna rör pojkar, 45 procent rör flickor.
  • De flesta barnen, två av tre, är i åldern 0-12 år.
  • Var femte anmälan handlar om våld i nära relation.
  • 39 procent av anmälningarna är relaterade till förälders/vårdnadshavares problematik, 33 procent till barnet självt.

Via den här länken[PDF] kan du läsa den fullständiga rapporten från Socialstyrelsen.

<<

_____________________________
Artikelförfattare: Socialstyrelsen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.