Vad du behöver veta inför klimattoppmötet COP25 – fem frågor till klimatforskaren

• KLIMATÖTET I MADRID • COP25 | Basics / Skribent: Anna Maria Erling Lunds universitet

>>
Igår inleddes klimatmötet COP25 i Madrid. Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av detta.

COP25 är det 25:e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention om klimatförändringar. COP-mötena äger rum varje år i november eller december och kompletteras av ytterligare möten på våren eller i början av sommaren. Klimatförhandlingarna är en process i vilken nya frågor successivt kommer in. En fråga kräver ofta förhandlingar under flera möten och överenskommelser byggs gradvis fram.

Årets ordförandeland Chile har arbetat för att havsrelaterade frågor ska uppmärksammas extra, utöver själva förhandlingarna, och att COP25 ska gå till historien som ”Blue COP”. På grund av de oroligheter som i höstas blossade upp i Chile har Spanien och Madrid tagit över själva värdskapet av mötet. 

Vad står på spel under årets förhandlingar?

– Under COP25 fortsätter arbetet med Parisavtalets arbetssätt och bestämmelser. I synnerhet kommer Parisavtalets så kallade Artikel 6 vara i fokus, förklarar Markku Rummukainen (bilden). och fortsätter:

– Den handlar om hur länder kan samarbeta kring utsläppsminskningar, exempelvis genom att ett land utför åtgärder i ett annat land, och sedan kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningen inom sitt eget nationella klimatåtagande. I Paris kom man överens om att det ska vara möjligt, men det finns många tekniska frågor som behöver redas ut. För övrigt finns en lång rad andra frågor på agendan, och man vill gärna se framsteg även gällande dem.

Vad kan bli svårast att komma överens om?

– Just vad gäller Artikel 6 så finns det lite olika syn på vilka åtgärder som bör omfattas av mekanismen, vem som ska få tillgodogöra sig utsläppsminskningarna, och så vidare. Hur exakt man löser dessa knutar är viktigt för att Artikel 6 verkligen ska bidra till ett ambitiöst klimatarbete och inte leda till exempelvis överskattningar av de insatser man gör genom att utsläppsminskningar räknas dubbelt.

Vad får det för betydelse om man lyckas lösa detta, eller inte?

– Det är förstås viktigt att Parisavtalet blir så ambitiöst som möjligt och att regelverket för alla dess delar blir klart. Det underlättar för länder och andra aktörer när de planerar, verkställer och utvärderar olika klimatåtgärder. Nu snart ska alla länder komma in med nya nationella klimatplaner och då är det säkert en del som vill kunna tillämpa sådana ”utsläppsmarknader” som artikel 6 kan omfatta, berättar Markku Rummukainen.

Vad händer om man inte kommer överens?

– En del av det som ska upp på bordet i Madrid är sådant som man hade hoppats bli klara med redan på COP-mötet i Polen för ett år sedan. På samma sätt är det så, att det som inte blir löst nu i Madrid kommer att kvarstå till nästa möte. Det skulle förstås bromsa procesessen, men då får man försöka komma ikapp under 2020, avslutar han.

<<

___________________________________________________________________________
Texten bygger på en artikel som ursprungligen publ. av Lunds universitet | 2019-11-29

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.