Terrängkörningens påverkan på djur, natur och friluftsliv

| NATUR / ALLEMANSRÄTTEN / TERRÄNGKÖRNING |

Studien utgörs av en kunskapssammanställning i fyra delar och utgör bland annat ett underlag till den pågående statliga utredningen En hållbar terrängkörning.

Stora lokala effekter av terrängkörning – men forskning saknas

Syftet med studien är att tydliggöra den påverkan som terrängkörning har på djur, natur och friluftsliv. Naturvårdsverket konstaterar att det finns mycket forskning som beskriver lokala effekter av terrängkörning, men effekter i ett landskapsperspektiv är svårare att beskriva med säkerhet.

Terrängkörning påverkar djur negativt då att deras beteende och val av uppehålls-område förändras, med risk för sämre betesområden som följd. Mark och vegetation påverkas främst vid barmarkskörning, men även vid körning på snötäckt mark. Den största delen av dagens körning terrängskotrar torde inte ha särskilt stor påverkan på biologisk mångfald. Våtmarker är troligen de marker som tar mest skada vid körning på barmark, men även sandmarker. För friluftslivet finns både positiva och negativa effekter av terrängkörning; den bidrar till fina naturupplevelser och ökar tillgängligheten till naturen, samtidigt som den ökade användningen skapar konflikter. Med ökande körning riskerar skadorna och störningar på djur, natur och friluftsliv att öka.

I de areella näringarna är terrängkörningen nödvändig för ett modernt brukande, men den påverkar också djur, natur och friluftsliv. Flest observerade körspår på barmark finns på produktiv skogsmark, vilka bör härröra från skogsnäringens egen maskinpark. I en specialstudie över fjällmarkerna kan en kraftig ökning av körspår ses, framförallt på fjällområdets myrar.

Påverkan från fritidskörning beror på faktorer så som hur fort fordonet framförs och i vilken naturtyp. Körning längs skoterleder (enligt gällande trafikregler) orsakar, vad vi kan se, få skador och störningar. Moderna snöskotrar tar sig längre ut på fjällen till miljöer som tidigare varit ostörda, vilket kan påverka negativt. Körning med terrängskotrar orsakar lokalt betydande skador på trädplantor i skogsbruket och på vall och höstsådd gröda i jordbruket.

Gränsdragningarna för de 16 statliga regleringsområdena i fjällen behöver förtydligas

Syftet med regleringsområdena är främst att skydda särskilt känsliga områden i fjälltrakterna. Naturvårdsverket konstaterar att gränsdragningarna över lag är otydliga och i flera fall avviker mot gränserna beslutade av regeringen i terrängkörningsförordningen. De avvikelser från gränserna på originalkartorna som länsstyrelserna gjort har inte heller beslutats av regeringen.

Naturvårdsverket anser att de 16 statliga regleringsområdena bör vara kvar då de fyller ett viktigt syfte men gränserna behöver förtydligas. Förslag på förtydliganden av befintliga och eventuellt nya gränsdragningar bör tas fram av länsstyrelserna i samråd med Naturvårdsverket och andra berörda aktörer på uppdrag av regeringen. Naturvårdsverket bör ha en samordnande roll vid denna revidering av gränsdragningarna. Vidare bör Regeringen ta ställning till förslagen på begäran av berörda länsstyrelser. Naturvårdsverket avser också tillhandahålla ett digitalt underlag efter förslag från berörda länsstyrelser samt efter regeringsbeslut. 

Terrängkörningsplaner minskar markskador och förbättrar arbetsmiljön

Programmet startade 2009 och syftar till att undvika skador i naturmiljön genom att samerna tänker över var och hur de kör, samt minimera skador av kvarstående körning. Programmet har haft effekt avseende båda dessa målsättningar. Markförstärkningsåtgärderna har, i stort, blivit mer lyckade över tid. Samebyarna och länsstyrelserna anser att man ofta kan se att marken håller på att återhämta sig där markförstärkningsåtgärder genom-förts. Det är i linje med vad vetenskapen säger om störningar på dessa marktyper. Den tydligaste effekten utgörs av en förbättrad arbetsmiljö och framkomlighet. 

Allemansrätten är inte motoriserad

Användning av elfordon i terräng berörs av flera lagar och förordningar samt av allemansrätten. Nuvarande lagstiftning möjliggör även cykling med elcyklar som inte omfattas av terrängkörningslagen på barmark i terräng, vilket kan bidra till att göra vissa naturområden mer tillgängliga för fler men även till mer omfattande skador på mark- och vegetation än till exempel cyklar utan elmotorer. Möjligheter och begränsningar av att cykla i terräng (med eller utan motor) behöver förtydligas ur ett allemansrättsligt perspektiv och nuvarande definition av cyklar/elcyklar behöver ses över. Naturvårdsverket anser det olämpligt att göra avsteg från principen om den omotoriserade allemansrätten.

Redovisningen:

Regeringsuppdraget redovisas till Miljödepartementet 29 juni 2019. (Obs, laddas ned som pdf)

| Artikelförfattare: Naturvårdsverket |
_______________________________

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.