Ingrepp kan halvera risk för ny stroke

(SJUK- OCH HÄLSOVÅRD / SOCIALSTYRELSEN)       
>>       
En metod som minskar risken att få en ny stroke hos personer under 60 år prioriteras högt i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för strokevård. Det är en av nyheterna som tillkommit sedan remissversionen släpptes i våras. I samband med att riktlinjerna nu presenteras listas även relativt höga målnivåer för ett antal av åtgärderna.

Varje år insjuknar fler än 25 000 människor i Sverige i stroke, vilket motsvarar en person var 20:e minut. Sjukdomen är också den tredje vanligaste dödsorsaken. Under en följd av år har dock både insjuknande och dödlighet minskat, med närmare 40 procent under perioden 2002-2016.

– Det beror på bättre strokeförebyggande åtgärder och livsstilsförändringar i samhället, men även på att fler strokepatienter får förebyggande insatser för att inte drabbas på nytt, och att nya behandlingar i det akuta skedet tillkommit, säger Anna Lord, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen.

Halverad risk att drabbas av ny stroke
Bland personer under 60 år som drabbats av en så kallad kryptogen stroke, där orsaken inte kunnat fastställas, har man funnit en oväntat hög andel som har ett hålrum mellan hjärtats förmak. Genom hålrummet kan blodproppar passera och gå vidare till hjärnan och orsaka en stroke.

– Men genom att ett paraplyliknande instrument sätts in kan nu hålrummet täppas till, så kallad endovaskulär slutning, vilket minskar risken att få en ny stroke, säger Anna Lord.

Flera stora internationella studier som publicerades under hösten har bekräftat resultat från tidigare lovande studier. Sammantaget visar studierna att unga personer som insjuknat i ischemisk stroke, och vars hålrum mellan förmaken täppts till genom endovaskulär slutning, fick en halverad risk att drabbas på nytt. Allt detta tillsammans gör nu att metoden rekommenderas med hög prioritet.

Många rekommendationer handlar om rehabilitering
En stor del av rekommendationerna i de nya riktlinjerna handlar om att stärka hela vårdkedjan med förebyggande åtgärder, snabba insatser och rätt typ av vårdform i akutskedet samt många olika typer av rehabiliteringsinsatser.

– Vi har verkligen tagit till oss av alla goda synpunkter som kommit in under remissperioden och det är glädjande att riktlinjerna mötts av så stort gensvar från alla inom strokevården och även från patientorganisationerna. De har särskilt uppmärksammat behovet av god rehabilitering och uppföljning, säger Anna Lord.

Att kunna erbjuda god rehabilitering vid exempelvis afasi och nedsatt motorik kan dock bli en stor utmaning för vårdgivarna eftersom tillgången till kompetent personal, såsom logopeder och fysioterapeuter eller arbetsterapeuter, inte motsvarar behoven.

Stora utmaningar för vårdgivarna
Samtidigt med slutversionen presenteras också målnivåer för flera av åtgärderna. De anger hur stor andel i en patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd och inkluderar även vård vid en s.k. TIA (snabbt övergående syrebrist i hjärnans blodkärl). Målen som Socialstyrelsen satt upp kommer att bli en utmaning för flera landsting och regioner att leva upp till.
Senare i höst återkommer Socialstyrelsen med en utvärdering av hur strokevården i landet fungerar.
(Fortsättning under bilden)

FAKTA OM STROKE:

  • Varje år insjuknar drygt 25 000 personer i Sverige i stroke, vilket ungefär motsvarar en person var 20:e minut.
  • Cirka 6 900 personer dog i sjukdomen 2016, men dödligheten har minskat med 40 procent jämfört med 2002.
  • Stroke inträffar ofta snabbt och utan förvarning. Det är av yttersta vikt att den drabbade så snabbt som möjligt får diagnos och behandling.
  • ”Tid är hjärna” – för varje minuts syrebrist i hjärnan dör många nervceller vilket ger bestående skador i hjärnan.
  • En stroke kan ge funktionsnedsättningar som exempelvis afasi, förlamning och synfältsbortfall, men även kognitiva funktionsnedsättningar och psykiatriska tillstånd som depression.
  • De nationella riktlinjernas syfte är att bidra till att hälso- och sjukvården kan erbjuda en evidensbaserad, jämlik och god vård.

    //Signerat Socialstyrelsen
    _______________________________

 

 

Fler nyheter

PENGAR | Felaktiga utbetalningar från den statliga lönegarantin ska minska

Agenda 2030 | Sverige på väg att missa matsvinnsmål

MÅENDE | Musik med mera firar tio år av sångglädje

MEDICIN | Ny upptäckt av hur antibiotikaresistens kan uppstå

EKONOMI | Nya EU-regler tandlösa mot multinationella företags skatteflykt

SVERIGE | MSB och Försvarsmakten informerar allmänheten om Nato